Ovetenskapliga myter om transpersoner och kön

Som humanist och skeptiker är det viktigt för mig med faktabaserade argument och vetenskapliga evidens. Jag har läst på mycket om transfrågor, kön och genus. Tyvärr finns det en stor okunskap hos allmänheten kring dessa frågor. Okunskap leder ofta till fördomar, stigmatisering och fobi.

Är bilogiskt kön binärt? Är transgender en vänsterliberal ideologi? Förstör trans-kvinnor för cis-kvinnor inom sport? Här adresserar jag några av de vanligaste ovetenskapliga myterna om transpersoner och kön. Eftersom jag inte är expert, vänder jag mig till andra som är det.

Om personer lagligen får byta kön, ska det då få vara okej att byta ålder också?

Här har vi ett klassiskt återvunnet homofobiskt argument. Det är lika ogrundat och ologiskt som att säga: ”om homosexualitet är okej, ska det då vara okej med pedofili?” Ålder har aldrig haft med transgender att göra, precis som pedofili aldrig har haft med homosexualitet att göra.

Detta är en logisk fallasi och ett vilseledande argumentationsfel som kallas för ”Sluttande planet”. Det går ut på man drar en skarp skiljelinje mellan två fenomen som inte har med varandra att göra. Man påstår att en viss händelse oundvikligen måste leda till en annan, utan varken rationella argument eller bevis.

Människor ångrar sin könskorrigering

Vetenskaplig konsensus klargör att könskorrigering är en effektiv behandling vid könsdysfori och att det avsevärt kan förbättra transpersonernas välbefinnande. Bland de positiva resultaten av könskorrigering och relaterade medicinska behandlingar för transpersoner är förbättrad livskvalitet, större tillfredsställelse i förhållanden, högre självkänsla och självförtroende, minskning av ångest, depression, självmord och substansanvändning.

Ånger efter en könskorrigering är sällsynt och har blivit ännu sällsyntare när både kirurgisk teknik och socialt stöd har förbättrats. Sammanställning av data från en mängd studier visar en ångerfrekvens som sträcker sig från 3 procent till 3,8 procent.

Studierna visar att ånger oftast beror på fördomar, brist på socialt stöd efter övergången eller dåliga kirurgiska resultat med äldre tekniker. Endast 0,4 procent av de svarande sa att de ångrade sig efter att ha insett att korrigeringen inte var rätt för dem. Det är en lägre siffra än dem som ångrar till exempel sina knäoperationer – cirka 10 procent är inte nöjda efter att ha opererat sina slitna knäled.

Enligt transsexuella hälsoexperter inkluderar berättelser om ångrade könskorrigeringar ofta felaktig information. De säger att missuppfattningar om könskorrigeringssprocessen – inklusive i vilken ålder olika procedurer tillämpas – är utbredda. Såhär säger Lui Asquith, en laglig rådgivare för HBTQ-gruppen Mermaids:

We have people that are using media to educate themselves, and media is picking and mixing what they want to highlight and what they want to conflate or exaggerate. It’s incredibly unhelpful.

Källor:
Capio. Knäledsartros.
RDMC. 2015. Transgender Survey.
Cornell University. What does the scholarly research say about the effect of gender transition on transgender well-being?

Vård för transpersoner är ”experiment”

Vård för transpersoner är i grunden samma vård som cis-personer har fått i flera årtionden, exempelvis operationer för människor som drabbats av olyckor, vård för intersex-personer, hormonbehandling för PCOS och så vidare. Plötsligt blir det ett ”etiskt dilemma” när transpersoner får samma sjukvård.

Om konsensus inom vetenskapen är att insulin är den bästa behandlingen för diabetes, eller att könskorrigering är den bästa behandlingen för könsdysfori, litar jag på experterna. Om jag inte kan lita på vetenskapen eller experter, kan jag inte lita på något över huvud taget. Allt blir en konspiration. 

Transpersoner bestämmer sig inte plötsligt för att göra en könskorrigering. Man genomgår en medicinsk bedömning i samråd med experter, precis som när läkare bedömer om du till exempel har diabetes. Alla som kommer så långt som till operation i en könsbekräftande process har fått en diagnos och tillstånd av Socialstyrelsens Rättsliga råd. Precis som all annan sjukvård kan könskorrigering många gånger vara helt livsavgörande.

Källor:

TAU. 2016. Hormone therapy for transgender patients.

Oxford University. 2003. Endocrine Treatment of Transsexual People: A Review of Treatment Regimens, Outcomes, and Adverse Effects.

Trans-kvinnor förstör för cis-kvinnor inom sport

Det är inte nytt att transpersoner får delta i sporter. OS har haft en trans-inkluderande policy sedan 2004, men ingen öppet transsexuell idrottsperson har ännu kvalificerat sig.

Föreställningen att trans-kvinnor har en orättvis fördel kommer från tanken att testosteron orsakar fysiska förändringar, såsom en ökning av muskelmassan. Men trans-kvinnor är inte de enda kvinnorna med höga testosteronnivåer. Ungefär 10 procent av alla kvinnor har polycystiskt ovariesyndrom, vilket betyder att man har förhöjda testosteronnivåer. De är inte förbjudna från kvinnliga sporter. Trans-kvinnor som tar pubertetsblockerare har å andra sidan försumbara testosteronnivåer. Dessutom är forskningen kring de atletiska fördelarna med testosteron tvetydig.

Katrina Karkazis, forskare och expert på testosteron och bioetik vid Yale University förklarar:

Studies of testosterone levels in athletes do not show any clear, consistent relationship between testosterone and athletic performance. Sometimes testosterone is associated with better performance, but other studies show weak links or no links. And yet others show testosterone is associated with worse performance.

Dr. Eric Vilain, en barnläkare och genetiker som studerar könsskillnader hos idrottare, säger att det inte finns några goda skäl för att begränsa trans-kvinnors deltagande i sport. Vilain har varit rådgivare för både den internationella olympiska kommittén och NCAA och han säger att motståndet mot transpersoner inom sport inte är baserade på vetenskapliga bevis, utan snarare riktar sig mot kvinnor som har antingen en annan biologi eller helt enkelt ser annorlunda ut.

Källor:
NPR. 2021. Wave Of Bills To Block Trans Athletes Has No Basis In Science, Researcher Says.

Att säga: ”Jag känner att jag är transgender” är likadant som att säga: ”Jag känner att jag är en katt”

Här har vi återigen ett återvunnet homofobiskt argument och ett exempel på den logiska fallasin sluttande planet. ”Om man får gifta sig med en person av samma kön, ska man få gifta sig med en katt också?” Vetenskapen har i många år lagt fram evidens för könsdysfori. Det finns inga evidens för artdysfori.

Gender dysphoria (GD) is a facet of modern human biology which is believed to be derived from the sexual differentiation of the brain. GD involves a conflict between a person’s physical or assigned gender and the gender with which he/she/they identify. …  Evidence suggests that abnormal biological processes, including mutations in certain genes, can lead to abnormal gonadal development, causing some fetuses to present with indifferent gonads and to be reassigned at birth to the default female sex. This disparity in genetic influences relates to an increased likelihood of a diagnosis of GD.

Källor:

National Library of Medicine. 2020. Gender Dysphoria: A Review Investigating the Relationship Between Genetic Influences and Brain Development.

Biologiskt kön är binärt

Vetenskapen säger något helt annat, nämligen att biologiskt kön består av en mängd komplexa faktorer och kombinationer.

Maybe you’re thinking, “Well what about chromosomes? There are only two types of sex chromosome arrangements: XX or XY! If we define sex using chromosomes, isn’t it binary?” And the answer is: no. XX and XY are not the only sex chromosome arrangements humans can have: there’s also X, XXX, XXXX, XXXXX, XXY, XXXY, XXXXY, XXYY, or XYY If we’re defining sex on the basis of sex chromosome arrangements, two categories isn’t enough. Sex isn’t binary.

The science is clear — sex is a spectrum. Yet the solution to the misunderstanding of sex doesn’t end with scientists. We also need better public education and structural changes to recognize and protect people and their biology.

Källa:

Scientist foundation. 2020. Why sex isn’t binary.

Källa:
Massive Science. 2019. Sex isn’t binary, and we should stop acting like it is.

The sex designation of your brain and body may not be as black and white as scientists have believed it to be. Instead gender may fall somewhere on a gray scale. Scientists are trying to unravel the complex biological breakdowns of gender, and as they learn more, it’s becoming more apparent there aren’t just men and women among us.

Källa:
Society and genetics. 2015. Challenging Gender Identity: Biologists Say Gender Expands Across A Spectrum, Rather Than Simply Boy And Girl.

The September issue of Scientific American explores the fascinating and evolving science of sex and gender. One of the graphics I had the pleasure of working on breaks down the idea of biological sex as a non-binary attribute, focusing largely on what clinicians refer to as disorders of sex development (DSD), also known as intersex.

Källa:
Scientific American. 2017. Visualizing Sex as a Spectrum.

Vital research is starting to challenge long-standing assumptions about gender identity and biological sex, such as work that indicates the brain is a ‘mosaic’ of traits rather than a “male” and ‘female’ brain.

Källa:
Scientific American. The New Science of Sex and Gender.

Transgender är en vänsterliberal ideologi

The irony in all this is that these “protectors of enlightenment” are guilty of the very behavior this phrase derides. Though often dismissed as just a fringe internet movement, they espouse unscientific claims that have infected our politics and culture. Especially alarming is that these “intellectual” assertions are used by nonscientists to claim a scientific basis for the dehumanization of trans people.

Källa:
Scientific American. 2019. Stop Using Phony Science to Justify Transphobia: Actual research shows that sex is anything but binary.

Scientist refutes notion that gender identity is an ‘unscientific liberal ideology’.

The idea of female and male brains is outdated and never reflected the science.

Källa:
CBC. 2018. Scientist refutes notion that gender identity is an ‘unscientific liberal ideology.

Transgender är ett modernt påfund

Transgender är inget nytt. Bevis för trans- och icke-binära personer har hittats från tusentals år tillbaka, exempelvis keramik som skildrar tre kön från antika Egypten (2 000 f.Kr.).

Transgender people, living in genders that branch from what they were assigned at birth, have been around a long, long time. Various indigenous nations have diverse gender experiences, including what is now called two-spiritedness. Cultures in Eastern Europe, East Asia, all over the world have multiple genders or third genders.

Källa:
BC. 2018. Scientist refutes notion that gender identity is an ‘unscientific liberal ideology.


Fundamentalister vet på förhand att de har rätt. Ingentingen kommer att få dem att ändra uppfattning – varken rationella resonemang eller bevis. Om det verkar finnas bevis för motsatsen, är det bevisen som måste förkastas, inte trosuppfattningen.

Världen förändras i takt med att vi lär oss mer, det kan kännas läskigt när ens långt hållna trosuppfattningar bli ifrågasatta. Försök att inte kämpa emot förändringen, omfamna den. Att vara öppen för ny information och att ändra åsikt är något av det mest intellektuellt ärliga vi kan göra. Det är så vi utvecklas och lär oss nya saker.

Att våga tvivla

Att våga tvivla (1)

Tvivel är inte något negativt, farligt eller skamligt. (Nu pratar jag inte om att tvivla på sig själv – utan att tvivla på idéer, åsikter och trosuppfattningar.) Tvärtom är tvivel något oerhört positivt, som vi alla borde omfamna. Låt mig förklara varför.

Fundamentalister vet på förhand att de har rätt. Ingentingen kommer att få dem att ändra uppfattning – varken rationella resonemang eller bevis. Om det verkar finnas bevis för motsatsen, är det bevisen som måste förkastas, inte trosuppfattningen. Detta begränsar intellektet och personlig utveckling, samt undergräver vetenskapen. 

Utan tvivel är man inte riktigt klok.
– Tage Danielsson

Canva - Drawing for Psychologic Test

Att våga tvivla, vara öppen för ny information och ändra åsikt är något av det mest intellektuellt ärliga vi kan göra. Det är så vi utvecklas och lär oss nya saker. Tvivel är grundstenen för en välutvecklad epistemologi – verktygen vi använder för att nå kunskap. Tiden för att tro på något är när det finns bra bevis för det. Att säga “jag vet inte” eller ”jag kan ha fel” ger oss tillåtelse att lära. 

Tvivlet är vishetens början.
– Rene Descartes

Tvivel är uppfinningens fader.
– Galileo Galilei 

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är canva-blue-and-gold-cover-book-on-brown-wooden-shelf.jpg

Jag vill följa tvivlen dit det leder, ställa kritiska frågor och utbilda mig. Jag vill inte blint följa auktoritära dogmer eller acceptera absoluta sanningar utan att ifrågasätta dem. På grundval av mitt eget förnuft vill jag bilda mig självständiga åsikter. 

Mina åsikter och idéer vill jag kontrollera mot fakta, och sedan vara beredd på att förkasta en trosuppfattning när bevisen blir överväldigande. Jag vill inte vara statiskt; istället vill jag vara intellektuellt nyfiken, lära mig mer och hela tiden utvecklas. Jag värderar sanningen och är därför villig att erkänna att jag kan ha fel.

Felet med vår värld är att de dumma är så säkra på sin sak och de kloka så fulla av tvivel.
– Bertrand Russell

Man bör aldrig skämmas för att erkänna att man haft fel, för det betyder ju att man är klokare i dag än i går.
– Jonathan Swift

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är canva-desk-globe-on-shallow-focus-lens.jpg

Sanningen finns där ute för oss att upptäcka. Sanningen låter sig inte omkullkastas av tvivel eller kritik – de står stadigt kvar. Sanningen bryr sig om inte om våra känslor eller preferenser. 

Reality is what doesn’t go away when you stop believing in it.
– Matt Dillahunty 

Jag bryr mig om min förståelse av verkligheten och jag vill att den förståelsen ska vara så exakt som möjligt. Det beror på att trosuppfattningar influerar mina handlingar, och handlingar har konsekvenser. Om jag har dåliga verktyg för skepticism och kritiskt tänkande ökar det risken för mig att anamma problematiska idéer. Till exempel att jorden är platt, eller att homosexualitet är skadligt. 

Detta är varför tvivel är ett utmärkt verktyg för en sund epistemologi. Något som inte kritiseras, utvecklas inte. Jag har aldrig lärt mig så mycket som när jag har insett att jag har haft fel. Jag inser att jag inte alla svar och att det alltid finns mer att lära!

Glädjen med att söka och förstå är den mest perfekta gåvan från naturen.
– Albert Einstein

Det viktiga är att aldrig sluta ställa frågor.
– Albert Einstein 

Här är en otroligt bra och informativ video om att straffa tvivel: 


Nya inlägg varje onsdag. Tycker du om min blogg får du hemskt gärna rekommendera den för dina nära och kära. Tack för att du vill läsa och välkommen tillbaka! ❤

Förnekar ateister sanningen?

Påståendet att det bara skulle finnas två alternativ – att tro på gud eller förneka sanningen – är en absolutistisk inställning.

Att kalla mig för oärlig, sluten eller förnekande är elaka personangrepp (ad hominen) och inte ett argument. Det stämmer för övrigt inte. Jag baserar min tro på bevis – det är så min epistemologi och mitt rationella tänkande fungerar. Jag väljer alltså inte att vara en ateist – min tro är en logisk konsekvens av min förståelse av fakta.

Jag är öppen för det övernaturliga, om det kan definieras och demonstreras. Jag har sökt efter empiriska, objektiva evidens för gud i vetenskap, Bibeln, historia, filosofi, arkeologi, kristnas publikationer och genuin bön. Och hittills har inget övertygat mig. I det här inlägget kommer jag att presentera några exempel. Det här är absolut inte kritik mot dig som tycker annorlunda, utan jag delar endast mina personliga tankar och åsikter.

Vetenskapen kan inte bevisa övernaturlighet

Gudshypotesen är en vetenskaplig hypotes om universum som bör analyseras lika skeptiskt som alla andra. Om en gud påverkar och manifesterar sig i den här verkligheten, till exempel genom att kommuniceramed människor, bör detta kunna observeras och mätas genom den vetenskapliga metoden. Om gud kan fångas upp av mänskliga hjärnor, har det fenomenet absolut med vetenskapen att göra.

Men om det är så att den vetenskapliga metoden är begränsad – då är det fritt fram att presentera en alternativ metod! En metod som kan mäta, testa, förutsäga, falsifiera och demonstrera det övernaturliga. Det räcker inte med att kritisera vetenskapen, om inte ett bättre alternativ kan presenteras. Bevisbördan ligger nämligen hos den som kommer med ett positivt påstående om guds existens.

Canva - null (2)

Vittnesmål i historiska skrifter

Om jag ska basera min tro på vittnesmål i historiska skrifter som korresponderar arkeologin, så finns det massor av religioner eller övernaturligheter som jag måste tro på.

Ta till exempel den fornnordiska mytologin. I Sverige har vi cirka 3000 originalurkunder, det vill säga runinskrifter, som förmedlar vittnesmål och information om vikingarnas gudar och gudartro. (Källa: ”Vikingarnas egna ord” av Lars Magnar Enoksen). Utöver det har vi de historiska skrifterna ”Den poetiska Eddan” och ”Snorres Edda” från Island. Jag skulle dock inte ha något emot att tro på de fornnordiska gudarna, då de är grymt coola. Freja får gärna bli min gudinna.

Ett annat exempel som jag måste tro på är de grekiska gudarna och att Alexander den store var Zeus son. (Källa: ”Alexander den Store” av Bengt Liljegren). Historiker bekräftar att Alexander den store existerade. Betyder det också att han var guds son och att han utförde mirakler – så som vittnesmål i historiska skrifter förkunnar?

I historien är det förvånansvärt frekvent med övernaturliga trosbekännelser och grupper med människor som tror på mirakler. Det är inte alls ovanligt att människor tror på saker som inte har skett, men rapporterar dem som fakta. Att fakta blandas med fiktion och mytologi i historiska skrifter är standard. Det är historikers jobba att differentiera mellan dem.

Canva - Open Bible Book Page

Ontologiska och filosofiska argument

Jag anser att frågan om guds existens eller icke-existens är för stor för att kunna avgöras med ordlekar. Det vore en alltför storartad sanning om universum för att sakna andra evidens. 

Men låt oss säga att till exempel Kalams kosmologiska argument stämmer. Då kan detta maximalt leda till någon form av deism eller panteism. Att hoppa till teism – och sedan en specifik gudom med egenskaper och viljor – är enorma, ogrundade antaganden. Alla steg måste bevisas hela vägen innan sådana slutsatser kan dras. Det här argumentationsfelet kallas ”påstådd säkerhet”.

Men även om universum har en orsak, så är det fortfarande helt kompatibelt med ateism. Ateism betyder bara en icke-tro på gudar. Inte en icke-tro på en orsak bakom universum.

Canva - Blue Universe

Argument från design

Om alla universums bevis svängde om till fördel för kreationismen skulle jag omedelbart ändra mig. Men i nuläget är evolutionen bevisad genom överväldigande evidens; till exempel genom fossiler, molekylärgenetik och geografisk spridning. Evolutionen har gett oss principer som regelbundet appliceras inom medicin, jordbruk, teknologi och flera andra fält. Min tro vilar som sagt på bevis.

Evolutionen är en process som adderar komplexitet genom naturligt urval. Förut tyckte jag att evolutionen var komplicerad och svår att förstå. Då kändes det lättare att vända sig till ett lättbegripligare alternativ – speciellt då allt jag visste om evolutionen var kristen missrepresentation. Idag förstår jag att det är ett argument från klentrogenhet och en logisk fallasi. Enkla svar är sällan rätta svar. I dag har jag läst på mer om evolutionen – av riktiga forskare – och det är så otroligt häftigt och spännande!

Att försöka peta hål på evolutionen är för övrigt helt meningslöst, om målet är att bevisa kreationismen. Det här argumentationsfelet kallas ett ”falskt dilemma”; ett påstående om en falsk ”antingen eller”-situation. Tänkandet är svart och vitt och exkluderar andra alternativ. Varje hypotes kräver sina egna, självständiga evidens. Att motbevisa X bevisar inte att Y är sant. Kreationismen måste stärka sin egen vetenskapliga modell med opererande mekanismer och förutsägelser som kan testas i ett labb.

Oförklarliga ting

Områden där data eller kunskaper saknas antas automatiskt tillhöra gud, utan fler argument, motiv eller bevis. Men så utövar man inte vetenskap. För all forskning av kvalitet är det väsentligt att kunna medge tillfällig okunnighet och att följa bevisen dit de leder, utan förutfattade meningar.

Det här argumentationsfelet kallas ”luckornas gud”. Bara för att vi inte vet svaret på någonting just nu, bevisar det inte att det är en gud som ligger bakom. Det är okej att säga ”jag vet inte”, istället för att gå till ogrundade slutsatser. Förr trodde vi till exempel att åskan kom från Tor och ett människor med epilepsi var besatta av demoner. Men idag vet vi bättre. Att säga ”jag vet inte” ger oss tillåtelse att lära!

Canva - Blue, Green and White Tilt Shift Lens Illustration

Jag kan inte bevisa guds icke-existens

”Du kan inte bevisa att Gud inte existerar. Har du någon bättre förklaring till universums, logikens och moralens existens? Tror du att allt kom till av en slump?” Detta är klassiska försök att skifta bevisbördan och det är tyvärr ett argument från ignorans. Det är likadant som att säga: ”du kan inte bevisa att älvor inte existerar. Därför måste du tro på älvor!”

Grundtanken med ”bevisbördan” är att en viss part har en skyldighet att bevisa ett påstående som diskuteras. Den här principen tillämpas i en mängd olika miljöer – i rättssalen, i vetenskapen, i filosofiska diskussioner och debatter.

Inom vetenskapen faller bevisbördan på den som föreslår en hypotes. Det spelar ingen roll vad hypotesen är. Om du vill föreslå att partikel X existerar faller bevisbördan på dig. Om du vill föreslå att partikel X inte existerar, faller bördan också på dig. Principen förblir densamma.

Bevisbördan – bördan argumentera för sitt egna anspråk – faller alltså på den som gör ett positivt påstående om guds existens. Det gäller både den som hävdar att gud existerar och den som hävdar att gud inte existerar. Och jag påstår inte att gud inte existerar – ateism betyder bara att jag inte tror att gud existerar. Det är inte ett påstående över huvud taget, utan en beskrivning av ett kognitivt tillstånd.

Många kristna lägger ord i min mun och anser sig veta mer om mina tankar och åsikter än vad jag själv gör. Till exempel att jag påstår att ”universum uppstod av en slump”. Det är väldigt frustrerande när andra gör antagen om mina trosuppfattningar. Varför ens prata med mig, när man redan verkar ha bestämt sig för vad jag tycker och tänker?

Jag har aldrig hävdad att universum uppstod av en slump. Jag vet inte hur universum uppstod. Det skulle vara väldigt arrogant av mig att spekulera i sådana saker, då jag är inte expert på kosmologi eller astrofysik. Hittills vet ingen hur universum uppstod. Kanske får vi veta i framtiden. Tills dess reserverar jag mina trosuppfattningar. Att inte ha alla svar skrämmer mig inte. Jag säger hellre ”jag vet inte”, istället för att komma med ogrundade svar, bara för att ha ett svar.

Slutsats

Jag förnekar inte sanningen – jag är bara inte övertygad om att övernaturlighet eller magi existerar, inkluderar gudar. Jag ska inte bli hånad, dömd eller dumförklarad för att jag är ateist. Det är okej att tycka olika.

Detta betyder inte att jag måste vara korrekt; jag kan självklart ha fel. Det är det som är så fantastiskt med att vara en fritänkare: det finns inget jag måste tro, eller inte får tro. Jag är fri att utforska och ändra åsikt. Tvivel är inte längre något farligt eller skamligt för mig – tvivel är en viktig grundsten för kritiskt och självständigt tänkande. Jag värderar sanningen och är därför villig att erkänna att jag kan ha fel.

Men om jag skulle bli teist igen, skulle behöva utforska och prova alla gudar och väsen; idag finns det ungefär 10 000 olika religioner. Det vore det mest ärliga och rationella – istället för att anta att den religion jag råkat födas i är den enda sanna.

Om jag kunde välja, skulle välja välja Freja.


Var jag aldrig en ”riktig” kristen? Förnekar jag sanningen? Har jag ingen grund för min moral? Tycker jag att livet är meningslöst? Och vad betyder egentligen ”ateism?” HÄR kan du läsa alla blogginlägg i serien ”Vanliga fördomar om ateister”.