Loke – den fornnordiska mytologins komplexa trickster

Vem är Loke?

Loke är en viktig gestalt i den fornnordiska mytologin. Han är en asagud av jättesläkt och Odens fosterbror. I gudarnas dramatiska berättelser är han ofta en huvudperson och en katalysator till händelseförloppet. (Steinsland, s. 253). Han spelar en roll i krissituationer som han har själv orsakat, men oftast också löser. (Steinsland, s. 260). Loke har tre barn med en jättinna som heter Angerboda och de är de hemskaste varelserna i mytologin: Midgårdsormen, Hel och Fenrisulven. (Steinsland, s. 255).

Loke är en komplex karaktär. Han ses som lömsk, svekfull och ond. Men exempelvis Snorre Sturlassons beskrivning av Loke kan vara färgad av kristendomens djävulgestalt. (Steinsland, s. 255). Han har inte bara en negativ kraft; han är också intelligent, lekfull, vacker och full av upptåg. Han orsakar olyckor samtidigt som att han hjälper gudarna när de hamnar i knipa. (Steinsland, s. 254).

Han ses som en narr, en kulturbringare och en trickster. Som narr är Loke slugare än andra och full av påhittiga spratt. En trickster är en benämning på en komisk figur som gör narr av andra eller lurar andra att begå dumheter. Kulturbringaren är en trickster som genom skrattretande, skambelagda eller erotiska handlingar ger människorna nya kulturella vinningar. Figuren står mellan gudar och människor, denne hör inte till kulten men spelar en viktig roll i mytologin. (Steinsland, s. 259). I den nordiska religiösa kulten har Loke troligen inte haft någon helig roll; man har inte hittat några kultplatser ägnade åt Loke och inte heller några orter döpa efter honom. (Steinsland, s. 253).

Visa myttorkare anser att Loke är en medlare; han medlar mellan gudar och jättar, motpolerna i makternas värld. Vissa hävdar att hans handlingar följer en kosmisk tidsplan; från att vara gudarnas hjälpare till att bli mer och mer destruktiv. (Steinsland, s. 260). Vissa menar att spindeln är ursprunget till Loke, andra har tolkat honom som en elddemon, som en dödsdemon, som åskguden Tors följeslagare och som en sida av Oden. (Steinsland, s. 260).

Forskningen har aldrig riktigt kunnat placera honom i ett fack, eftersom han rymmer så många motsättningar. (Steinsland, s. 260).

Berättelser om Loke

I en av myterna har Loke, Oden och Höner slagit läger på en resa. De tillagar en fet oxstek när de får besök från av jätte Tjatse. Tjatse har förvandlat sig till en örn och försöker få tag på den fetaste biten av köttet. Loke blir förbannad och slår örnen över ryggen med en stång. Olyckligtvis fastnar stången i örnen och Loke blir hängande efter. Han släpas vrålande iväg och släpps inte fri förrän han har lovat Tjatse att han ska föra gudinnan Idun till jättarna. Loke håller sitt ord; han lurar Idun till Asgård och jättarnas våld. (Steinsland, s. 256).

En annan myt sägs Loke har fött Odins magiska, åttafotade häst Sleipner. När gudarna hade byggt Asgård och Valhall, kom en jätte till dem och erbjöd sig att bygga en mur runt Asgård som skulle vara ointaglig för jättarna. Om han klarade arbetet på ett halvår ville han att gudarna skulle ge honom solen, månen och gudinnan Freja. Gudarna tackade ja eftersom de aldrig trodde att jätten skulle hinna slutföra muren på så kort tid. Men jätten hade hjälp av en stor, stark häst vid namn Svadilfare. Nu hade gudarna problem. Lyckligtvis kom Loke till undsättning; i skepnad av ett sto lockade Loke bort Svadilfare från byggplatsen och in i skogen. I samvaron med hingsten födde han ett föl som var grått och hade åtta ben. Hästen fick namnet Sleipner och Loke gav hästen till Odin. (Steinsland, s. 257).

I en tredje myt färdas Tor till jätten Geirröd på grund av Loke. Loke hade nämligen lånat Friggs falkhamn och tagit sig in i Jotunheim av ren nyfikenhet. Han blev infångad och satt inspärrad i en kista i tre månader. Han slapp till sist ut, när han lovade att föra Tor till jättarnas rike utan styrkebälte och hammare. (Steinsland, s. 257).

Loke var inblandad i guden Balders död. Gudarna upplevde flera varsel om att Odins gode, vackre och omtyckte son skulle dö. (Steinsland, s. 231-232). Frigg krävde därför en ed av allt som fanns – av eld, vatten, järn, sten, jord, träd sjukdomar och djur –  att Balder inte skulle skadas. Alla gav sitt löfte. Efter det roade sig gudarna med att skjuta prick mot Balder på tingsplatsen. Inget vapen skadade honom, han verkade odödligt. Detta retade Loke. (Steinsland, s. 233).

Loke tog reda på att det fanns ett enda ting som inte hade avlagt Friggs ed: en späd mistel som växte väster om Valhall. Loke hämtade misteln och gav den till Höder – Balders blinde bror – som inte deltog i leken. Loke övertalade Höder att delta och visade hur han skulle sikta. Misteln flög som en pil, träffade målet och genomborrade Balder som föll död ner. En son till Oden var dräpt och Loke hade tänkt ut mordet. (Steinsland, s. 233). Sveket var stort. Som straff blev Loke fastbunden i underjorden där en giftorm droppar gift i hans ögon. Där är han fortfarande fången. Vid Ragnarök kommer han släppas fri och leda ondskans härskaror.


Referenser:

Steinsland Gro, Ericsson Malin. Fornnordisk religion. Stockholm, Natur och kultur, 2007.


HÄR kan du läsa fler inlägg om historia.

Skade – jaktens och vinterns gudinna i nordisk mytologi

Skade är jaktens och vinterns gudinna i nordisk mytologi. När hennes far – jätten Tjatse – dödades av asarna, tog Skade på sig brynja och hjälm och begav sig till Asgård. Detta visar att hon var en ringkvinna, det vill säga en kvinnlig arvtagare, med samma rättigheter och uppgifter som normalt tillkom en man. En ringkvinna kunde kräva förlikning i form av ett fördelaktigt äktenskap av den motsatta parten.

I Asgård blev Skade erbjuden att välja en make bland gudarna, men vid valet fick hon bara se deras fötter. Balder – Odens vackre son – var den hon ville ha. Därför tog hon den med de vackraste fötterna och i tron att det var Balder, men det visade sig vara havsguden Njord.

Äktenskapet mellan Skade och Njord varade inte länge; Njord längtade till havet och måsarna, Skade längtade till fjällen och vargarna. Skade skilde sig med Njord och återvände till sitt hem: fjällen. Senare inledde hon en relation med allfadern Oden och de fick tillsammans många söner.

Skade föredrog att leva ensam i sin faders gård och de vintriga bergen. Där åker hon skidor med vargarna och jagar med sin pilbåge än idag.

Referenser:

Lindström, Dag. 2004. Forntid i Sverige : en introduktion
Ingelman-Sundberg, Catharina. 2002. Boken om vikingarna.
Harrison, Dick och Svensson, Kristina. 2007. Vikingaliv.
Branston, Brian. 2016. Nordisk mytologi: Vikingatidens gudar och hjältar.
Enoksen, Lars Magnar. 2006. Djur och natur i fornnordisk mytologi.

 


Jag har skapat en vinterkollektion med smycken inspirerade av Skade. HÄR hittar du kollektionen på min webbshop. HÄR kan du läsa mer om min konst.

Nornans dom

Jag sliter sönder väven med tänderna
Jag krossar ödets blåskiftande sländtrissa
och tiden viker min fot
och jag faller ner
i mörkt vatten

© Amanda Lundin


HÄR kan du läsa mer av min poesi.

Nya inlägg varje onsdag. Tycker du om min blogg får du hemskt gärna donera en slant. Det hjälper mig att kunna fortsätta producera kvalitativt material. Stort tack till alla som stöttar och läser!  ❤

NOVELL | ”Pärlugglan” – Del 4

Här kommer den fjärde och sista delen av min novellföljetong ”Pärlugglan”.

Min historiska fantasynovell ”Pärlugglan” fick ett hedersomnämnande i SKRIVAS fantastiknovelltävling 2020 – läs mer HÄR.

Juryns omdöme:
”Den här med knivskarpa ögonblicksbilder strösslade berättelsen i fornnordisk miljö är en av mina favoriter. En kringresande völva kommer till en hövdings hall och gör sig snabbt oumbärlig genom att bota hans ryggonda. Men hon har fört med sig en hamnskiftare som med blodigt ursinne gör upp med hövding Skallagrim för gamla oförrätter. Som läsare lever man med völvan Hildas desperata försök att ta sig genom och ut ur situationen. Det visar sig att den som inte kan förlåta är en grym härskare.”

Om du vill läsa min novell och ge respons vore jag så glad!

Klicka här för att läsa:
Pärlugglan – Del 4

GOD JUL! ❤

En gång
Månadsvis
Årligen


Gör en donation en gång

Gör en donation en gång i månaden

Gör en donation en gång om året

Välj ett belopp

20,00 Skr
50,00 Skr
100,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr

Eller ange ett anpassat belopp

Skr

Tycker du om min novell? Här kan du donera en slant! Tack för ditt stöd. ❤️

Ditt bidrag uppskattas.

Ditt bidrag uppskattas.

DoneraDonera en gång i månadenDonera en gång per år

NOVELL | ”Pärlugglan” – Del 3

Här kommer del 3 av 4 av min novellföljetong ”Pärlugglan”.

Min historiska fantasynovell ”Pärlugglan” fick ett hedersomnämnande i SKRIVAS fantastiknovelltävling 2020 – läs mer HÄR.

Juryns omdöme:
”Den här med knivskarpa ögonblicksbilder strösslade berättelsen i fornnordisk miljö är en av mina favoriter. En kringresande völva kommer till en hövdings hall och gör sig snabbt oumbärlig genom att bota hans ryggonda. Men hon har fört med sig en hamnskiftare som med blodigt ursinne gör upp med hövding Skallagrim för gamla oförrätter. Som läsare lever man med völvan Hildas desperata försök att ta sig genom och ut ur situationen. Det visar sig att den som inte kan förlåta är en grym härskare.”

Om du vill läsa min novell och ge respons vore jag så glad!

Klicka här för att läsa:
Pärlugglan – Del 3

Sista delen kommer nästa onsdag. Missa inte det!

En gång
Månadsvis
Årligen


Gör en donation en gång

Gör en donation en gång i månaden

Gör en donation en gång om året

Välj ett belopp

20,00 Skr
50,00 Skr
100,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr

Eller ange ett anpassat belopp

Skr

Tycker du om min novell? Här kan du donera en slant! Tack för ditt stöd. ❤️

Ditt bidrag uppskattas.

Ditt bidrag uppskattas.

DoneraDonera en gång i månadenDonera en gång per år

NOVELL | ”Pärlugglan” – Del 2

Här kommer del 2 av 4 av min novellföljetong ”Pärlugglan”.

Min historiska fantasynovell ”Pärlugglan” fick ett hedersomnämnande i SKRIVAS fantastiknovelltävling 2020 – läs mer HÄR.

Juryns omdöme:
”Den här med knivskarpa ögonblicksbilder strösslade berättelsen i fornnordisk miljö är en av mina favoriter. En kringresande völva kommer till en hövdings hall och gör sig snabbt oumbärlig genom att bota hans ryggonda. Men hon har fört med sig en hamnskiftare som med blodigt ursinne gör upp med hövding Skallagrim för gamla oförrätter. Som läsare lever man med völvan Hildas desperata försök att ta sig genom och ut ur situationen. Det visar sig att den som inte kan förlåta är en grym härskare.”

Om du vill läsa min novell och ge respons vore jag så glad!

Klicka här för att läsa:
Pärlugglan – Del 2

Fortsättningen kommer nästa onsdag. Missa inte det!

En gång
Månadsvis
Årligen


Gör en donation en gång

Gör en donation en gång i månaden

Gör en donation en gång om året

Välj ett belopp

20,00 Skr
50,00 Skr
100,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr

Eller ange ett anpassat belopp

Skr

Tycker du om min novell? Här kan du donera en slant! Tack för ditt stöd. ❤️

Ditt bidrag uppskattas.

Ditt bidrag uppskattas.

DoneraDonera en gång i månadenDonera en gång per år

NOVELL | ”Pärlugglan” – Del 1

Här kommer del 1 av 4 av min novellföljetong ”Pärlugglan”.

Min historiska fantasynovell ”Pärlugglan” fick ett hedersomnämnande i SKRIVAS fantastiknovelltävling 2020 – läs mer HÄR.

Juryns omdöme:
”Den här med knivskarpa ögonblicksbilder strösslade berättelsen i fornnordisk miljö är en av mina favoriter. En kringresande völva kommer till en hövdings hall och gör sig snabbt oumbärlig genom att bota hans ryggonda. Men hon har fört med sig en hamnskiftare som med blodigt ursinne gör upp med hövding Skallagrim för gamla oförrätter. Som läsare lever man med völvan Hildas desperata försök att ta sig genom och ut ur situationen. Det visar sig att den som inte kan förlåta är en grym härskare.”

Om du vill läsa min novell och ge respons vore jag så glad! 🦉✨

Klicka här för att läsa:
Pärlugglan – Del 1

Fortsättningen kommer nästa onsdag. Missa inte det!

En gång
Månadsvis
Årligen


Gör en donation en gång

Gör en donation en gång i månaden

Gör en donation en gång om året

Välj ett belopp

20,00 Skr
50,00 Skr
100,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr

Eller ange ett anpassat belopp

Skr

Tycker du om min novell? Här kan du donera en slant! Tack för ditt stöd. ❤️

Ditt bidrag uppskattas.

Ditt bidrag uppskattas.

DoneraDonera en gång i månadenDonera en gång per år

HISTORIA | Vikingatidens fria och starka kvinnor

VIkingar kvinnor

Det finns många fördomar och missuppfattningar om kvinnorna på vikingatiden; ofta hamnar de i skymundan eller glöms bort helt och hållet – trots att de fornnordiska kvinnorna hade en stark position i samhället.

Baserat på arkeologiska fynd kan man se att kvinnorna ofta var hövdingar och ledare. De storslagna kvinnogravarna från vikingatiden dominerar över de manliga och de är berikade med dyra gravgåvor, bland annat krigsredskap. De var uppenbarligen högt aktade och deltog i strid. Det är också känt att endast kvinnorna ledde de religiösa ritualerna.

Det finns runinskrifter bevarade från vikingatiden som omtalar jämlikhet mellan man och kvinna. Kvinnorna hade bland annat lika stor arvsrätt som männen och de kunde ensamma äga stora landområden. Det framkommer också att manliga undersåtar brukade hedra sina drottningar med ett hedniskt runmonument.

Mäktiga kvinnor hade ofta namn knutna till gudar eller till strid – namn som stärkte deras position i samhället.

Manliga och kvinnliga gudar är jämlikt representerade i den fornnordiska mytologin – kvinnliga väsen dominerar till och med. Gudinnor, valkyrior, diser, fylgior och völvor hade starka och viktiga roller.

Canva - Young beautiful and mysterious woman in woods, in black cloak.jpg

Men snart skulle kvinnornas ställning förändras drastiskt.

När kristendomen gjorde sitt intåg i norden förlorade kvinnorna undan för undan sin position. Kyrkan chockerades över hedningarnas ”frisläppta” kvinnor. Stränga reformer och lagar infördes.

Man var starkt emot att kvinnorna skulle arbeta utanför hemmet – alltså fick inte kvinnorna längre arbeta som präster, läkekvinnor, barnmorskor, skräddare, ölbryggare eller driva någon annan form av verksamhet. De kloka kvinnorna som bar kunskap om läkedom förföljdes. Detta ledde senare till häxprocesserna.

Kvinnan förlorade sin rätt att skilja sig och välja sin make. Kyrkan började förfölja och skuldbelägga ogifta mödrar. Ett barn utanför äktenskapet blev plötsligt en stor skam, vilket ledde till att många kvinnor och barn for illa. Kvinnoförtrycket kom med kristendomen till Sverige.

Den nordiska religionen förbjöds och rensades ut. Alla kvinnliga gudar och väsen gick förlorade. Idag känner de flesta knappt till vårt religiösa kulturarv.

Kvinnans historia är inte linjär. Vi bör aldrig ta våra framsteg och rättigheter för givet – vi kan förlora dem. Plocka en symbolisk blombukett åt en skogsdis!

HÄR kan du läsa fler inlägg om historia. 


KÄLLOR:

Lindström, Dag. 2004. Forntid i Sverige : en introduktion
Fredrikson, Bengt. 2019. Sveriges historia: från istid till EU
Lihammer, Anna. 2012. Vikingatiden härskare
Andersson, Kent. 2018. Völvor, krigare och vanligt folk: berättelser om järnåldern
Ingelman-Sundberg, Catharina. 2002. Boken om vikingarna.
Harrison, Dick och Svensson, Kristina. 2007. Vikingaliv.
Branston, Brian. 2016. Nordisk mytologi : Vikingatidens gudar och hjältar.