Argumentationsfel | Del 2: Ad hominem

Argumentationsfel och logiska felslut är argument som låter bra, men som i själva verket inte alls är det. De kan vara retoriskt effektiva och medvetet användas för att manipulera människor. Argumentationsfel kan vara irrelevanta argument eller felaktigheter i ett logiskt resonemang. De leder ofta till felaktiga slutsatser.

Varför är det bra att känna till argumentationsfel och logiska felslut? Det förbättrar ditt kritiska tänkande och din förmåga att analysera resonemang och debatter. Du bli bättre på att identifiera brister och retoriska knep i information du mottar. I den här serien kommer jag gå igenom några av de vanligaste argumentationsfelen du kan stöta på i religiösa sammanhang och nu fortsätter jag med ad hominem.

Ad hominem

Ad hominen innebär personangrepp; man fokuserar på egenskaper, karaktärsdrag eller avsikter hos sin opponent och avfärdar dennes argument baserat på detta. Argumentationsfelet kan också användas om man hänvisar till en person eller en grupps fördomar, intressen eller fattningsförmåga utan att det är relevant för det som diskuteras.

Till exempel: ”Amanda är en ateist och ateister har ingen grund för sin moral – därför kan det hon säger inte tas på allvar”. Eller: ”Amanda lämnade kristendomen för att hon mår psykiskt dåligt.” Eller: ”Amanda kritiserar kristendomens renhetskultur för att hon hatar kristendomen.”


Referenser:

Hirdman, Yvonne. 2000. Till kritiken av kritiken. Häften för kritiska studier.


VoF, 2012. Argumentationsfällor.
https://www.vof.se/wp–content/uploads/2012/10/argumentationsfel.pdf (hämtad 2021–07–14).

Grøn, Arne; Lübcke, Poul; Bengtsson Jan; Prawitz Dag. 1997. Filosofilexikonet: Filosofer och filosofiska begrepp från A till Ö. Forum.