Som liten ville jag bli författare. Jag älskade böckernas magiska världar och ville skriva mina egna berättelser. Redan innan jag kunde skriva häftade jag ihop små böcker med obegripliga texter. Senare, när jag blev äldre, fick jag låna pappas dator och på den skrev jag mina första bokprojekt.

I skolan tumlade jag hjälplöst runt på fotbollsplanen, utan vare sig koordination eller bollkänsla. Men med pennan i handen kände jag mig alltid självsäker och kapabel. Lärarna och andra vuxna gav mig beröm för det jag skrev. Det var en fantastisk känsla, att faktiskt vara bra på något.

Jag ville också bli arkeolog. Historia har alltid fascinerat mig på ett oförklarligt vis. Som liten samlade jag på stenar, gav dem ett påhittat ursprung och arrangerade utställningar. Jag hade arkeologiska leksaksverktyg och gjorde utgrävningar. Jag var sannerligen ett märkligt barn.

Där jag bodde fanns det en arkeologisk fyndplats, ”Gene Fornby”. Där kunde man besöka en rekonstruerad järnåldersgård. Detta var min favoritplats i hela världen. Jag låtsades att jag reste tillbaka i tiden och levde mig in i en fantasivärld fylld av äventyr.

När jag var runt 12 år ville jag skriva en bok om Gene Fornby. Min uppmuntrande pappa hjälpte mig med efterforskningarna. Vi gick till byn tillsammans och ritade kartor och skrev ned anteckningar. Jag läste massor på internet om vikingatiden. Det kändes så häftigt. Som om jag gjorde det på riktigt. 

Dessa båda intressen har följt med mig in i vuxenlivet. Idag kombinerar jag dem båda, genom att skriva på en historisk roman. Den utspelar sig på vikingatiden och tar inspiration från nordisk mytologi. HÄR kan du följa mitt bokprojekt.

Med denna berättelse vill jag uppmuntra dig att följa dina drömmar och passioner. Våga vara annorlunda. Våga göra det som inte alla andra gör. Våga vara en nörd!

Tycker du om min blogg får du hemskt gärna stötta mig via Patreon. Det hjälper mig att kunna fortsätta producera kvalitativt material. Mer om Patreon kan du läsa HÄR. Stort tack till alla som stöttar och läser! ❤