Ovetenskapliga myter om transpersoner och kön

Som humanist och skeptiker är det viktigt för mig med faktabaserade argument och vetenskapliga evidens. Jag har läst på mycket om transfrågor, kön och genus. Tyvärr finns det en stor okunskap hos allmänheten kring dessa frågor. Okunskap leder ofta till fördomar, stigmatisering och fobi.

Är bilogiskt kön binärt? Är transgender en vänsterliberal ideologi? Förstör trans-kvinnor för cis-kvinnor inom sport? Här adresserar jag några av de vanligaste ovetenskapliga myterna om transpersoner och kön. Eftersom jag inte är expert, vänder jag mig till andra som är det.

Om personer lagligen får byta kön, ska det då få vara okej att byta ålder också?

Här har vi ett klassiskt återvunnet homofobiskt argument. Det är lika ogrundat och ologiskt som att säga: ”om homosexualitet är okej, ska det då vara okej med pedofili?” Ålder har aldrig haft med transgender att göra, precis som pedofili aldrig har haft med homosexualitet att göra.

Detta är en logisk fallasi och ett vilseledande argumentationsfel som kallas för ”Sluttande planet”. Det går ut på man drar en skarp skiljelinje mellan två fenomen som inte har med varandra att göra. Man påstår att en viss händelse oundvikligen måste leda till en annan, utan varken rationella argument eller bevis.

Människor ångrar sin könskorrigering

Vetenskaplig konsensus klargör att könskorrigering är en effektiv behandling vid könsdysfori och att det avsevärt kan förbättra transpersonernas välbefinnande. Bland de positiva resultaten av könskorrigering och relaterade medicinska behandlingar för transpersoner är förbättrad livskvalitet, större tillfredsställelse i förhållanden, högre självkänsla och självförtroende, minskning av ångest, depression, självmord och substansanvändning.

Ånger efter en könskorrigering är sällsynt och har blivit ännu sällsyntare när både kirurgisk teknik och socialt stöd har förbättrats. Sammanställning av data från en mängd studier visar en ångerfrekvens som sträcker sig från 3 procent till 3,8 procent.

Studierna visar att ånger oftast beror på fördomar, brist på socialt stöd efter övergången eller dåliga kirurgiska resultat med äldre tekniker. Endast 0,4 procent av de svarande sa att de ångrade sig efter att ha insett att korrigeringen inte var rätt för dem. Det är en lägre siffra än dem som ångrar till exempel sina knäoperationer – cirka 10 procent är inte nöjda efter att ha opererat sina slitna knäled.

Enligt transsexuella hälsoexperter inkluderar berättelser om ångrade könskorrigeringar ofta felaktig information. De säger att missuppfattningar om könskorrigeringssprocessen – inklusive i vilken ålder olika procedurer tillämpas – är utbredda. Såhär säger Lui Asquith, en laglig rådgivare för HBTQ-gruppen Mermaids:

We have people that are using media to educate themselves, and media is picking and mixing what they want to highlight and what they want to conflate or exaggerate. It’s incredibly unhelpful.

Källor:
Capio. Knäledsartros.
RDMC. 2015. Transgender Survey.
Cornell University. What does the scholarly research say about the effect of gender transition on transgender well-being?

Vård för transpersoner är ”experiment”

Vård för transpersoner är i grunden samma vård som cis-personer har fått i flera årtionden, exempelvis operationer för människor som drabbats av olyckor, vård för intersex-personer, hormonbehandling för PCOS och så vidare. Plötsligt blir det ett ”etiskt dilemma” när transpersoner får samma sjukvård.

Om konsensus inom vetenskapen är att insulin är den bästa behandlingen för diabetes, eller att könskorrigering är den bästa behandlingen för könsdysfori, litar jag på experterna. Om jag inte kan lita på vetenskapen eller experter, kan jag inte lita på något över huvud taget. Allt blir en konspiration. 

Transpersoner bestämmer sig inte plötsligt för att göra en könskorrigering. Man genomgår en medicinsk bedömning i samråd med experter, precis som när läkare bedömer om du till exempel har diabetes. Alla som kommer så långt som till operation i en könsbekräftande process har fått en diagnos och tillstånd av Socialstyrelsens Rättsliga råd. Precis som all annan sjukvård kan könskorrigering många gånger vara helt livsavgörande.

Källor:
Wikipedia. 2021. Transgender health care.

Trans-kvinnor förstör för cis-kvinnor inom sport

Det är inte nytt att transpersoner får delta i sporter. OS har haft en trans-inkluderande policy sedan 2004, men ingen öppet transsexuell idrottsperson har ännu kvalificerat sig.

Föreställningen att trans-kvinnor har en orättvis fördel kommer från tanken att testosteron orsakar fysiska förändringar, såsom en ökning av muskelmassan. Men trans-kvinnor är inte de enda kvinnorna med höga testosteronnivåer. Ungefär 10 procent av alla kvinnor har polycystiskt ovariesyndrom, vilket betyder att man har förhöjda testosteronnivåer. De är inte förbjudna från kvinnliga sporter. Trans-kvinnor som tar pubertetsblockerare har å andra sidan försumbara testosteronnivåer. Dessutom är forskningen kring de atletiska fördelarna med testosteron tvetydig.

Katrina Karkazis, forskare och expert på testosteron och bioetik vid Yale University förklarar:

Studies of testosterone levels in athletes do not show any clear, consistent relationship between testosterone and athletic performance. Sometimes testosterone is associated with better performance, but other studies show weak links or no links. And yet others show testosterone is associated with worse performance.

Dr. Eric Vilain, en barnläkare och genetiker som studerar könsskillnader hos idrottare, säger att det inte finns några goda skäl för att begränsa trans-kvinnors deltagande i sport. Vilain har varit rådgivare för både den internationella olympiska kommittén och NCAA och han säger att motståndet mot transpersoner inom sport inte är baserade på vetenskapliga bevis, utan snarare riktar sig mot kvinnor som har antingen en annan biologi eller helt enkelt ser annorlunda ut.

Källor:
NPR. 2021. Wave Of Bills To Block Trans Athletes Has No Basis In Science, Researcher Says.

Att säga: ”Jag känner att jag är transgender” är likadant som att säga: ”Jag känner att jag är en katt”

Här har vi återigen ett återvunnet homofobiskt argument och ett exempel på den logiska fallasin sluttande planet. ”Om man får gifta sig med en person av samma kön, ska man få gifta sig med en katt också?” Vetenskapen har i många år lagt fram evidens för könsdysfori. Det finns inga evidens för artdysfori.

Gender dysphoria (GD) is a facet of modern human biology which is believed to be derived from the sexual differentiation of the brain. GD involves a conflict between a person’s physical or assigned gender and the gender with which he/she/they identify. …  Evidence suggests that abnormal biological processes, including mutations in certain genes, can lead to abnormal gonadal development, causing some fetuses to present with indifferent gonads and to be reassigned at birth to the default female sex. This disparity in genetic influences relates to an increased likelihood of a diagnosis of GD.

Källor:

National Library of Medicine. 2020. Gender Dysphoria: A Review Investigating the Relationship Between Genetic Influences and Brain Development.

Biologiskt kön är binärt

Vetenskapen säger något helt annat, nämligen att biologiskt kön består av en mängd komplexa faktorer och kombinationer.

Maybe you’re thinking, “Well what about chromosomes? There are only two types of sex chromosome arrangements: XX or XY! If we define sex using chromosomes, isn’t it binary?” And the answer is: no. XX and XY are not the only sex chromosome arrangements humans can have: there’s also X, XXX, XXXX, XXXXX, XXY, XXXY, XXXXY, XXYY, or XYY If we’re defining sex on the basis of sex chromosome arrangements, two categories isn’t enough. Sex isn’t binary.

The science is clear — sex is a spectrum. Yet the solution to the misunderstanding of sex doesn’t end with scientists. We also need better public education and structural changes to recognize and protect people and their biology.

Källa:

Scientist foundation. 2020. Why sex isn’t binary.

Källa:
Massive Science. 2019. Sex isn’t binary, and we should stop acting like it is.

The sex designation of your brain and body may not be as black and white as scientists have believed it to be. Instead gender may fall somewhere on a gray scale. Scientists are trying to unravel the complex biological breakdowns of gender, and as they learn more, it’s becoming more apparent there aren’t just men and women among us.

Källa:
Society and genetics. 2015. Challenging Gender Identity: Biologists Say Gender Expands Across A Spectrum, Rather Than Simply Boy And Girl.

The September issue of Scientific American explores the fascinating and evolving science of sex and gender. One of the graphics I had the pleasure of working on breaks down the idea of biological sex as a non-binary attribute, focusing largely on what clinicians refer to as disorders of sex development (DSD), also known as intersex.

Källa:
Scientific American. 2017. Visualizing Sex as a Spectrum.

Vital research is starting to challenge long-standing assumptions about gender identity and biological sex, such as work that indicates the brain is a ‘mosaic’ of traits rather than a “male” and ‘female’ brain.

Källa:
Scientific American. The New Science of Sex and Gender.

Transgender är en vänsterliberal ideologi

The irony in all this is that these “protectors of enlightenment” are guilty of the very behavior this phrase derides. Though often dismissed as just a fringe internet movement, they espouse unscientific claims that have infected our politics and culture. Especially alarming is that these “intellectual” assertions are used by nonscientists to claim a scientific basis for the dehumanization of trans people.

Källa:
Scientific American. 2019. Stop Using Phony Science to Justify Transphobia: Actual research shows that sex is anything but binary.

Scientist refutes notion that gender identity is an ‘unscientific liberal ideology’.

The idea of female and male brains is outdated and never reflected the science.

Källa:
CBC. 2018. Scientist refutes notion that gender identity is an ‘unscientific liberal ideology.

Transgender är ett modernt påfund

Transgender är inget nytt. Bevis för trans- och icke-binära personer har hittats från tusentals år tillbaka, exempelvis keramik som skildrar tre kön från antika Egypten (2 000 f.Kr.).

Transgender people, living in genders that branch from what they were assigned at birth, have been around a long, long time. Various indigenous nations have diverse gender experiences, including what is now called two-spiritedness. Cultures in Eastern Europe, East Asia, all over the world have multiple genders or third genders.

Källa:
BC. 2018. Scientist refutes notion that gender identity is an ‘unscientific liberal ideology.


Fundamentalister vet på förhand att de har rätt. Ingentingen kommer att få dem att ändra uppfattning – varken rationella resonemang eller bevis. Om det verkar finnas bevis för motsatsen, är det bevisen som måste förkastas, inte trosuppfattningen.

Världen förändras i takt med att vi lär oss mer, det kan kännas läskigt när ens långt hållna trosuppfattningar bli ifrågasatta. Försök att inte kämpa emot förändringen, omfamna den. Att vara öppen för ny information och att ändra åsikt är något av det mest intellektuellt ärliga vi kan göra. Det är så vi utvecklas och lär oss nya saker.

NOVELL | ”Blodssyster” – Del 3

Här kommer tredje och sista delen i min novellföljetong ”Blodssyster”. Det är en historisk dramanovell som utspelar sig på vikingatiden. Vad har tycker du om novellen? Kommentera gärna! ✨

Klicka här för att läsa:
Blodssyster – Del 3

En gång
Månadsvis
Årligen


Gör en donation en gång

Gör en donation en gång i månaden

Gör en donation en gång om året

Välj ett belopp

20,00 Skr
50,00 Skr
100,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr

Eller ange ett anpassat belopp

Skr

Tycker du om min novell? Här kan du donera en slant! Tack för ditt stöd. ❤️

Ditt bidrag uppskattas.

Ditt bidrag uppskattas.

DoneraDonera en gång i månadenDonera en gång per år

Läs mina tidigare noveller:

(Förut hette jag ”Lundin” i efternamn.)

Rött guld

Pärlugglan

NOVELL | ”Blodssyster” – Del 2

Här kommer del 2 av 3 i min novellföljetong ”Blodssyster”. Det är en historisk dramanovell som utspelar sig på vikingatiden. Om du vill läsa och ge respons vore jag superglad! ✨

Klicka här för att läsa:
Blodssyster – Del 2

Fortsättningen kommer nästa onsdag. Missa inte det!

En gång
Månadsvis
Årligen


Gör en donation en gång

Gör en donation en gång i månaden

Gör en donation en gång om året

Välj ett belopp

20,00 Skr
50,00 Skr
100,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr

Eller ange ett anpassat belopp

Skr

Tycker du om min novell? Här kan du donera en slant! Tack för ditt stöd. ❤️

Ditt bidrag uppskattas.

Ditt bidrag uppskattas.

DoneraDonera en gång i månadenDonera en gång per år

Läs mina tidigare noveller:

(Förut hette jag ”Lundin” i efternamn.)

Rött guld

Pärlugglan

NOVELL | ”Blodssyster” – Del 1

Här kommer första delen i min senaste novellföljetong ”Blodssyster”. Det är en historisk dramanovell som utspelar sig på vikingatiden. Om du vill läsa och ge respons vore jag superglad! ✨

Klicka här för att läsa:
Blodssyster – Del 1

Fortsättningen kommer nästa onsdag. Missa inte det!

En gång
Månadsvis
Årligen


Gör en donation en gång

Gör en donation en gång i månaden

Gör en donation en gång om året

Välj ett belopp

20,00 Skr
50,00 Skr
100,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr

Eller ange ett anpassat belopp

Skr

Tycker du om min novell? Här kan du donera en slant! Tack för ditt stöd. ❤️

Ditt bidrag uppskattas.

Ditt bidrag uppskattas.

DoneraDonera en gång i månadenDonera en gång per år

Läs mina tidigare noveller:

(Förut hette jag ”Lundin” i efternamn.)

Rött guld

Pärlugglan

Är extroende trasiga? | Kristna som förvränger åsikter till psykisk ohälsa

I min kyrka var det populärt att skvallra om dem som lämnat. Man spekulerade vitt och bredd om deras psyke och agenda. Man lärde sig att de–legitimera deras åsikter och beslut: ”Hon har haft en dålig barndom, därför är hon arg på gud. Han mår psykiskt dåligt och behöver andlig vägledning.” Det här är respektlöst, arrogant och nedlåtande – ingen vet vad som finns i en människas hjärna förutom den personen. Man skapar karikatyrer och nidbilder av människor, utan att låta dem tala för sig själva.

Sektmedlemmar indoktrineras i att tro att om de lämnar kommer fruktansvärda saker att hända. Man tror att man inte kan lämna och fortfarande vara en god, lycklig, hälsosam och tillfredsställd person. Detta ligger i hjärtat av totalitarism.1

Att prata med en indoktrinerad sektmedlem är en speciell upplevelse. Du kommer förmodligen aldrig att träffa någon som är så absolut övertygad om att de vet vad som är bäst för dig. En dedikerad sektmedlem tar inte ett nej som ett legitimt svar. De har blivit indoktrinerade till att tro att om du lämnar så ligger felet hos dig, du har missförstått budskapet, du är trasig och du vet inte ditt eget bästa.2

Kristna har kallat min offentliga dekonstruktion från kristendomen som ”ett rop på hjälp”. Det här är ett exempel på svartvitt tänkande; de som har samma åsikter anses som välmående och de som tycker annorlunda måste må dåligt. Opponenter och kritiker blir etiketterade som skadade eller självhatande.

När åsikter och kritik förvrängs som produkten av psykisk ohälsa kan de avvisas utan examinering – du har bara dina åsikter för att du ”mår dåligt”. Inga bevis presenterades för att backa upp dessa påståenden, istället används ett cirkulärt resonemang: ”Människor mår dåligt för att de tror X. Människor tror X för att de mår dåligt.”

Även om du inte längre är i kyrkan, kommer en halmdocka att skapas av dig i din frånvaro: den arga och bittra syndaren, den trasiga och olyckliga avhopparen. Dina motivationer kommer att vara karikatyriska och osammanhängande.

Som extroende kan det här vara kränkande och frustrerande. Men kom ihåg att de är fast i en svartvit värld full av rädsla och lögner, medans du njuter av friheten och sanningen i det verkliga livet någon annanstans.

Referenser:

(1) Hassan, Steven. Combating Cult Mind Control. Freedom of Mind Resource Center Inc. 2015, sid. 129.

(2) Ibid.

Kan ateister inte veta någonting utan gud? | Förutfattad apologetik och solipsism

VIKTIGT: jag generaliserar inte kristna, min kritik riktar sig till förutfattade apologeter med den här typen av åsikter. Om du inte känner igen dig, är kritiken inte riktad till dig.

Ateister kan inte veta någonting utan gud. Det är endast kristendomen som kan förklara kunskap, logik, sanning, medvetandet, moral, godhet, kärlek, rättvisa och mening!

Förutfattad apologetik

Den här typen av argumentation kommer från ”förutfattad apologetik. Den är elitistisk och anser att kristendomens världsbild är helt överlägsen alla andra. Icke-kristna kan aldrig rättfärdiga sin världsbild eller lita på sina sinnen, då de saknar guds ultimata auktoritet. Icke-kristna kan inte ens bedöma bevis, eftersom den mänskliga hjärnan är bristfällig och opålitlig utan gud. Alla försök av icke-kristna är löjliga, irrationella och värdelösa – eller så måste de stjäla från den kristna världsbilden.

Man börjar med den förutfattade slutsatsen att kristendomen är sann och att gud existerar, utan att presentera några bevis. Förutfattade apologeter kan aldrig ha fel – inget som visar motsatsen accepteras. Resonemanget är cirkulärt; gud är grunden för logik, moral och mening, för att jag säger att gud är grunden för logik, moral och mening.

Om man säger att ”gud är godhet”, måste man en standard utanför gud som avgör att hen är god. Annars kan man bara säga att ”gud är gud”. Då har man skapat en meningslös tautologi. Varför har vi olika ord för godhet och gud? Varför finns det en skillnad där? Hur rättfärdigas guds natur? Finns det någon anledning, eller är det bara ett antagande att gud är godhet? Det är vad det är, utan bevis eller förklaringar?

Fundamentalister vet också på förhand att de har rätt. Ingentingen kommer att få dem att ändra uppfattning – varken rationella resonemang eller bevis. Om det verkar finnas bevis för motsatsen, är det bevisen som måste förkastas, inte trosuppfattningen. 

Absolut sanning, solipsism och kognitiv bias

Förutfattade apologeter pratar ofta om förnuftets begränsningar. De påstår att vi inte kan filtrera bort misstag gjorda av våra sinnen och att vi har olika standard för bevis. Därför är sanning, vetenskap och vår upplevelse av världen subjektiv.

Här pratar vi om solipsismens filosofi. Solipsister har den uppfattningen att logiken, sanningen och verkligheten nödvändigtvis är subjektiv, till och med till den punkt där vi kanske inte ens existerar. Dessa människor faller ofta i en form av elitistisk syn på kunskap, med påståenden som: “Vi kan ju inte veta eller bevisa något till hundra procent. Därför kan vi inte veta någonting. Du vet inte ens att du inte bara är en fantasi.”

Även om solipsismen är korrekt, bryr jag mig ändå inte. Det påverkar inte mig och mitt liv på något sätt. Jag måste ändå agera som om jag lever i verkligheten. Om jag bara är en fantasi, kan jag inte ta mig ur fantasin, eller påverka den.

Ett grundläggande problem är att solipsister inte ens kan börja resonera några påståenden, eftersom logiken inte är sann. Man kan till exempel inte gå från solipsism, till ”min deism eller teism är rationell”. Det finns inte heller några rimliga argument som kan nå dem, efter de har visat att de är skilda från förnuftet. Det går inte att ha en resonlig diskussion med någon som inte är villig att acceptera reson.

Jag tror inte att vi kan nå absolut sanning – jag tror på nivåer av sannolikhet. Det faktum att vi inte är helt säkra på allt, betyder inte att vi inte har en aning om någonting. Det betyder inte att vi inte lever i och opererar i verkligheten, som är testbar och som oberoende kan bekräftas.

Ibland har vi inte fullständig kunskap eller alla svar. Ibland har vi människor kognitiv bias och är irrationella och ologiska. Men betyder det att vi inte ens ska försöka vara rationella, utan bara ge upp? Det tycker inte jag. Det finns fortfarande bättre eller sämre metoder för att nå kunskap. Vi kan fortfarande sträva så hårt vi bara kan efter logik och reson.

Obesvarade frågor och ogrundade antagen

Jag skulle också kunna anta att något redan förklarar allt – till exempel naturalistisk panteism. Att logiken, moralen och meningen är en egenskap av universums eviga, nödvändiga, allhärskande, transcendenta natur. Mitt antagande är till och med bättre; till att börja med vet vi att universum existerar och vi kan faktiskt utforska universum. Allt som vi hittills vet svaret på, har haft naturliga orsaker. Vad vet vi egentligen om den helt nya kategorin ”det övernaturliga”? Hur kan vi testa det?

Men jag väljer att inte göra tomma ,meningslösa antagen, det hjälper inte mig och mitt liv. Det informerar mig inte om omvärlden och hur omvärlden påverkar oss människor.

Att säga ”gud förklarar allt” eller ”naturlig panteism förklarar allt” underminerar viljan att söka efter bättre svar, med testbara och förutsägande modeller. Om man känner att det man tror på redan förklarar allt, vad finns det då kvar att undersöka, upptäcka eller förstå? All forskning tar slut där.

Är min position som ateist absurd bara för att jag inte kan förklara hur universum uppstod eller hur medvetandet fungerar? Dessa frågor är otroligt mystiska och intressanta. Men jag antar inte att jag vet saker som jag inte vet. Det verkligt absurda är när någon påstår att de faktiskt vet, när inte ens experterna gör det (ännu). Jag ser det som oerhört arrogant att redogöra för fakta som inte har kunnat bevisas.

I would rather have questions that cannot be answered, than answers that cannot be questioned.
– Richard Feynman

Ateister har ingen rättfärdighet

Många anser att det inte finns någon rättfärdighet i det jag säger, bara för att jag inte tror på gud. Detta är en väldigt problematisk slutsats. Jag tror att människor från varierande bakgrunder har värdefulla saker att bidra med i en konversation. Att automatiskt dra slutsatsen att de utanför ens religion saknar rättfärdighet och därför inte är värda att lyssna på, är totalitärt.

Har en kristen rätt att anta detta om icke-troende? Självklart. Jag kan sympatisera med dem som kämpar för att förstå ärligheten hos icke-troende, i ljuset av kristen doktrin och sakerna som Bibeln säger om oss. Lita på mig, jag har varit där. Men när man gör dessa antaganden, utesluter man sig själv från konversationer med många människor och backar in i en självvald isolation och marginalisering. Och man kommer inte att ha någon annan att skylla på än sig själv. 



Fler blogginlägg:

Om ateister inte tror på gud, varför pratar de så mycket om honom?

Slutade jag tro på gud för att någon var dum mot mig i kyrkan?

Vet kristna mer om extroende än de själva gör?

Kristna som skuldbelägger hederskulturens offer

Vill ateister bara synda?

Stjäl ateister och humanister sin moral från kristendomen?

 

Tycker du om min blogg och vill att jag ska fortsätta skriva? Här kan du donera. Tack för ditt stöd.

Mina favoritserier

🌟 Alias Grace

Alias_Grace_01.jpg

🌟 Vikings

🌟 The Office (US)

🌟 Spartacus: Blood and Sand

🌟 Avatar: The Last Airbender

🌟 Gentlemen Jack

🌟 Dirk Gentlys holistiska detektivbyrå

🌟 Raised by Wolves

🌟 Brooklyn Nine-Nine

🌟 Sex Education

🌟 Syndarnas hus

🌟 The Witcher

🌟 The Queen’s Gambit

🌟 Orange Is the New Black

🌟 Castlevania


Tycker du om min blogg får du hemskt gärna stötta mig via Patreon. Det hjälper mig att kunna fortsätta producera kvalitativt material. Mer om Patreon kan du läsa HÄR. Stort tack till alla som stöttar och läser!  ❤

Vi som blev osynliga | Av Karin Fahlström

Jag läser intervjun med Jonas Gardell om hans nya bok och fastnade för den här raden: ”Vi ska aldrig mer vara osynliga.”

Jag tänker att det är på samma sätt för oss som har lämnat kyrkan. Vi blir osynliggjorda av våra tidigare församlingar. Vi hade ju inte mött Jesus på riktigt, våra familjer var dysfunktionella, säkert underliggande psykisk ohälsa. Vi är bittra, kan inte förlåta, vill ha uppmärksamhet. Och vi är ju så få, knappt att vi kan räknas. Absolut inte representativa för församlingarna.

Vi ska helst vara tysta. Och känna skuld och skam över våra liv. Tacksamma över att få stå bredvid. Förlåta något som de inte säger sig ha gjort. Absolut inte berätta, för då skadar vi både gud, kyrkan och våra familjerelationer. Egentligen borde vi inte finnas, vi är fallfrukt som man kastar bort. Vi kan tolereras så länge vi är osynliga.

Jag tänker att det är dags att sluta vara tysta. Att sluta skämmas för vad vi har fått gå igenom. De har tagit så mycket ifrån oss, men de kan inte stoppa oss från att använda våra röster!

Av Karin Fahlström

Om ateister inte tror på gud, varför pratar de så mycket om honom?

Om ateister inte tror på gud, varför pratar de så mycket om honom? Jag menar, jag tror inte på tomtar eller älvor, och du ser inte mig skriva blogginlägg om dem. Du ser inte mig argumentera mot typ Freja hela tiden. Jag slår vad om att ateister hatar gud. Något dåligt hände dem, och därför är de arga på gud. Eller så är det bara för att de vet att gud kommer att döma dem.

Varför pratar jag som ateist om gud och kristendomen? Till att börja med diskrimineras fortfarande sekulära livsåskådningar i Sverige. Vår stat ger kristendomen en position över alla andra livsåskådningar genom speciella bidrag, rättigheter och andra förmåner. (Läs mer HÄR och HÄR). Det är en av anledningarna till att jag kritiserar kristendomen.

Skulle du som kristen ha något att säga, om staten bara gav stöd till fornsediska organisationer, men inte till kristna? Om majoriteten av Sveriges riksdagsledamöter gick till en hednisk ceremoni i ett tempel vid riksdagens öppnande, när regeringen ska vara livsåskådningsneutral? Om Sveriges statschef var tvungen att tillhöra asatron? Om staten finansierade hedniska friskolor, när alla har rätt till samma utbildning? Om vi hade hedniska blot dedikerade till Freja i Sveriges Radio, men inte avsatt tid för andra livsåskådningar? Om en gydja (hednisk präst) från Samfundet Fornsed var ledamot i Coronakommissionen istället för en epidemiolog? (KÄLLA).

Skulle du ha något att säga, om hedniska samfund dominerade utbudet av stödpersonal vid offentlig kris­hantering, till exempel inom räddningstjänsten, sjukvården, kriminalvården och försvaret? (KÄLLA). Om statens förhållande till döden och begravningar inte var livsåskådningsneutralt eller demokratisk, utan att det styrdes av Samfundet Fornsed? (KÄLLA). Om fornsediska orga­nisationer utövade myndighet vid vigslar? (KÄLLA och KÄLLA).

Skulle du ha något att säga, om hemvärnet diskriminerade kristna, till exempel genom att förbjuda kristna från att bli personalvårdare och bara låta gydjor bli det? Om det genomfördes militärblot med obligatorisk närvaro och målgångsceremonier i hedniska tempel? Om nationella minnesstunder hölls av gydjor med symboler av Freja runt halsen? (KÄLLA).

Skulle du ha något att säga, om du från barndomen indoktrinerats i forn sed, med en kontrollerande hederskultur? Med läror som sa att din vilja skulle underkasta sig Frejas vilja – och i förlängningen samfundets ledare? Om du inte fick bestämma själv över ditt liv, över dina åsikter, tankar och känslor, eller över din kropp och din sexualitet? Om du utsattes för trauman och övergrepp i samfundet? Om dina grundläggande mänskliga rättigheter begränsades under hela din uppväxt?

Om allt detta gjordes i Frejas namn, skulle du ha något att säga om det? Eller skulle du hålla tyst, bara för att du inte trodde på Freja?

Trosuppfattningar påverkar våra handlingar och handlingar har konsekvenser för oss människor och för samhället i sin helhet. För många kristna är religionen inte bara något privat. Det finns de som vill tvinga andra att hedra deras ritualer och ideal; kristna som vill att mina rättigheter ska tas ifrån mig, till exempel genom att förbjuda homosexualitet eller att staten ska kontrollera min kropp och min reproduktion. Detta påverkar inte bara mig, utan miljontals kvinnor och queer-personer.

Jag är inte emot religion eller rätten att tro som man vill. Så länge det inte skadar, förtrycker eller kränker andra människor. Religionsfriheten ska inte få företräde över mänskliga rättigheter, till exempel när ateister eller homosexuella trakasseras för att de syndar enligt guds diktat.

Jag kan inte låta bli att observera dubbelstandarden; en stor del av den kristna identiteten baseras på att dela evangeliet med andra och att vara stolt och högljudd om vilka man är och vad man tror på. Från de första barndomsåren blev jag som kristen upplärd att sprida det kristna ljuset för världen; vi snackar missionsresor, skyltar, posters, dörrknackning, Facebook-inlägg, och så vidare. Jag skulle utnyttja alla möjligheter för att exponera kristendomen för allmänheten.

Därför blir det väldigt märkligt när vissa kristna anser att ateister borde hålla sina åsikter för sig själva. Att de upplever det som djupt kränkande så fort en ateist publicerar något – även det mest fredliga och diplomatiska budskapet om våra värderingar. Att de känner förvirring och/eller ilska över faktumen att jag till exempel pratar om ateism på min blogg. Yttrandefrihet och religionsfrihet ska ju gälla för alla.

Idén om gudar intresserar mig helt enkelt också – precis som det gjorde för Epikuros, som levde århundraden före Jesus. När jag till exempel ger kristendomen intern kritik, går jag in med premissen om att det finns en gud. Även om jag inte tror på gud, kan jag alltså diskutera hypotetiska modeller och träda in i andras tankevärldar. Jag har inget problem med det, då jag är en person som kan tänka abstrakt. Om man måste tro på något för att kunna kritisera det, då tar ju diskussionen slut.

Jag tror att gud finns som ett socialt fenomen, men inte i verkligheten bortom vår föreställning om gud. Jag pratar inte om gud för jag vet att han existerar. Jag pratar om gud eftersom jag vet att människor existerar.


Fler blogginlägg:

Slutade jag tro på gud för att någon var dum mot mig i kyrkan?

Vet kristna mer om extroende än de själva gör?

Kristna som skuldbelägger hederskulturens offer

Vill ateister bara synda?

Stjäl ateister och humanister sin moral från kristendomen?