Bilolycka

Glassplitter i munnen
Blinkande blåljus under huden och ögonen
öppnas under ytan när jag somnar
Vaknar
av ljudet av metall som skrapas mot metall
liv som skrapas mot död
Kan du hålla i mig?
Det känns som om jag faller
Pulsen är röda dyningar mot tinningarnarnas
ensamma stränder
Kan du hålla i mig?
Jag kan inte sluta darra
Dånande röster bakom dörren och natten
tar aldrig slut, jag vaknar
Somnar

© Amanda Sköld

HÄR kan du läsa mer av min poesi.

Odjur

Vet du inte vad jag är?
Mina hjärtslag är dyningarna som smeker
strandkanten vid ditt hus
Mina andetag är stormarna som dränker
fiskarna i din by
Vet du inte att min ryggrad upprätthåller havet?
Dag och natt simmar jag under båtar, väntar och lurpassar
en hungrig lindorm
ett svart, glänsande odjur

© Amanda Sköld


HÄR kan du läsa mer av min poesi.

Reflektioner efter min medverkan i Kalla faktas ”Syndarna”

Jag har medverkat i Kalla faktas dokumentär ”Syndarna”. Här delar jag med mig av några reflektioner.

Hur var det att växa upp i pingst?

Mina positiva erfarenheter har inte med religionen att göra, utan med människor och gemenskapen; läger, musik, sång, dans och andra aktiviteter. Alla negativa erfarenheter har med religion att göra; undervisningen, lärorna, doktrinen.

Att lämna var det värsta. Människor som jag trodde älskade mig, vände sig emot mig. Avfällingar ses nämligen som bittra och potentiellt farliga. Jag har blivit kallad för en lögnare och en uppmärksamhetssökare. Min agenda och till och med mitt psykiska tillstånd har ifrågasatts. Såhär skiftar man effektivt skulden från förövarna och lägger det på ett offer som talar ut.

Hur var det att växa upp i pingst som HBTQI-person?

Man förklär homofobin i fina, kärleksfulla ord. ”Gud älskar alla och alla är lika mycket värda, men…”. Och sedan reducerar man den jag är till en livsstil – som om min bisexualitet är en kostym jag kan ta av eller på mig. Man kallar en biologisk egenskap som jag föds med – och som inte skadar någon – för en avvikelse, en sjukdom som kom med syndafallet, ett själviskt ”begär”, ett resultat av att jag vill vara ”min egen gud”. Man jämför mig med pedofiler, nekrofiler och mördare. Detta är pingstkyrkans kärlek.

Jag internaliserade kyrkans syn på HBTQI-personer. Det skapade en cykel av synd – skam – förlåtelse. Det var som att hela tiden behöva be om förlåtelse för att jag andades, och känna tacksamhet för att Jesus älskade mig trots att jag var så trasig och syndig, trots att jag var så självisk att jag hela tiden valde att andas. Utifrån den skeva bilden var jag helt fast, det fanns ingen utväg.

Hur var det att samtala med Daniel Alm?

Jag är glad för att Daniel Alm ville mötas och prata. Samtal mellan oliksinnade är något jag helhjärtat tror på. Samtalet var respektfullt och intressant.

Tyvärr var det svårt att få konkreta svar av Alm. Han uttryckte att pingst skulle ta åt sig av dokumentären och ta lärdom – men han kunde inte säga exakt hur pingst skulle ta lärdom. Han kunde inte säga att pingst skulle slopa läran om att homosexuella handlingar är en synd. Han kunde inte heller säga att de skulle sätta en åldersgräns för dessa läror. Det verkar alltså inte som att några förändringar kommer ske över huvud taget. Att beklaga mitt och Johns lidande och samtidigt stå för samma läror är tyvärr hyckleri.

Alm verkade missa poängen med min och Johns kritik. Han ville hela tiden få fram att man i pingst ”inte värderar synd olika”. Personligen har jag aldrig upplevt det som ett problem om pingst skulle se vissa synder som värre än andra. Problemet ligger ju i faktumet att samkönade relationer ses som en synd över huvud taget.

Sedan kan man diskutera om huruvida tanken att all synd är likvärdig är moraliskt försvarbar. Är en mördares och en snattares synder lika? Skulle Alm tycka det var rimligt om Sveriges lagsystem gav lika straff till alla, oavsett brott? Enligt mig är det en knepig hållning som är svår att försvara.

Till unga HBTQI-personer i pingst

Bara för att någon i kyrkan säger att något är kärleksfullt, så betyder det inte att det är det. Handling är viktigare än fina ord. Man kan inte säga att alla människor är lika mycket värda, utan att samtidigt tycka att alla människor är värda samma rättigheter. I mänskliga rättigheter ingår exempelvis rätten att ha relationer och familjer. Du är inte syndig, smutsig eller skamlig. Du är inte ”själviskt” som kyrkan vill få dig att tro – detta är dina mänskliga rättigheter. 


Fler blogginlägg:

Homofobi inom kristendomen – ”Jag älskar HBTQI-personer, men…”

Kristna som skuldbelägger hederskulturens offer

The gay agenda” – En rädsla för social smittspridning

Offermentaliteten hos homofober, bifober och transfober

Slutade jag tro på gud för att någon var dum mot mig i kyrkan?

Loke – den fornnordiska mytologins komplexa trickster

Vem är Loke?

Loke är en viktig gestalt i den fornnordiska mytologin. Han är en asagud av jättesläkt och Odens fosterbror. I gudarnas dramatiska berättelser är han ofta en huvudperson och en katalysator till händelseförloppet. (Steinsland, s. 253). Han spelar en roll i krissituationer som han har själv orsakat, men oftast också löser. (Steinsland, s. 260). Loke har tre barn med en jättinna som heter Angerboda och de är de hemskaste varelserna i mytologin: Midgårdsormen, Hel och Fenrisulven. (Steinsland, s. 255).

Loke är en komplex karaktär. Han ses som lömsk, svekfull och ond. Men exempelvis Snorre Sturlassons beskrivning av Loke kan vara färgad av kristendomens djävulgestalt. (Steinsland, s. 255). Han har inte bara en negativ kraft; han är också intelligent, lekfull, vacker och full av upptåg. Han orsakar olyckor samtidigt som att han hjälper gudarna när de hamnar i knipa. (Steinsland, s. 254).

Han ses som en narr, en kulturbringare och en trickster. Som narr är Loke slugare än andra och full av påhittiga spratt. En trickster är en benämning på en komisk figur som gör narr av andra eller lurar andra att begå dumheter. Kulturbringaren är en trickster som genom skrattretande, skambelagda eller erotiska handlingar ger människorna nya kulturella vinningar. Figuren står mellan gudar och människor, denne hör inte till kulten men spelar en viktig roll i mytologin. (Steinsland, s. 259). I den nordiska religiösa kulten har Loke troligen inte haft någon helig roll; man har inte hittat några kultplatser ägnade åt Loke och inte heller några orter döpa efter honom. (Steinsland, s. 253).

Visa myttorkare anser att Loke är en medlare; han medlar mellan gudar och jättar, motpolerna i makternas värld. Vissa hävdar att hans handlingar följer en kosmisk tidsplan; från att vara gudarnas hjälpare till att bli mer och mer destruktiv. (Steinsland, s. 260). Vissa menar att spindeln är ursprunget till Loke, andra har tolkat honom som en elddemon, som en dödsdemon, som åskguden Tors följeslagare och som en sida av Oden. (Steinsland, s. 260).

Forskningen har aldrig riktigt kunnat placera honom i ett fack, eftersom han rymmer så många motsättningar. (Steinsland, s. 260).

Berättelser om Loke

I en av myterna har Loke, Oden och Höner slagit läger på en resa. De tillagar en fet oxstek när de får besök från av jätte Tjatse. Tjatse har förvandlat sig till en örn och försöker få tag på den fetaste biten av köttet. Loke blir förbannad och slår örnen över ryggen med en stång. Olyckligtvis fastnar stången i örnen och Loke blir hängande efter. Han släpas vrålande iväg och släpps inte fri förrän han har lovat Tjatse att han ska föra gudinnan Idun till jättarna. Loke håller sitt ord; han lurar Idun till Asgård och jättarnas våld. (Steinsland, s. 256).

En annan myt sägs Loke har fött Odins magiska, åttafotade häst Sleipner. När gudarna hade byggt Asgård och Valhall, kom en jätte till dem och erbjöd sig att bygga en mur runt Asgård som skulle vara ointaglig för jättarna. Om han klarade arbetet på ett halvår ville han att gudarna skulle ge honom solen, månen och gudinnan Freja. Gudarna tackade ja eftersom de aldrig trodde att jätten skulle hinna slutföra muren på så kort tid. Men jätten hade hjälp av en stor, stark häst vid namn Svadilfare. Nu hade gudarna problem. Lyckligtvis kom Loke till undsättning; i skepnad av ett sto lockade Loke bort Svadilfare från byggplatsen och in i skogen. I samvaron med hingsten födde han ett föl som var grått och hade åtta ben. Hästen fick namnet Sleipner och Loke gav hästen till Odin. (Steinsland, s. 257).

I en tredje myt färdas Tor till jätten Geirröd på grund av Loke. Loke hade nämligen lånat Friggs falkhamn och tagit sig in i Jotunheim av ren nyfikenhet. Han blev infångad och satt inspärrad i en kista i tre månader. Han slapp till sist ut, när han lovade att föra Tor till jättarnas rike utan styrkebälte och hammare. (Steinsland, s. 257).

Loke var inblandad i guden Balders död. Gudarna upplevde flera varsel om att Odins gode, vackre och omtyckte son skulle dö. (Steinsland, s. 231-232). Frigg krävde därför en ed av allt som fanns – av eld, vatten, järn, sten, jord, träd sjukdomar och djur –  att Balder inte skulle skadas. Alla gav sitt löfte. Efter det roade sig gudarna med att skjuta prick mot Balder på tingsplatsen. Inget vapen skadade honom, han verkade odödligt. Detta retade Loke. (Steinsland, s. 233).

Loke tog reda på att det fanns ett enda ting som inte hade avlagt Friggs ed: en späd mistel som växte väster om Valhall. Loke hämtade misteln och gav den till Höder – Balders blinde bror – som inte deltog i leken. Loke övertalade Höder att delta och visade hur han skulle sikta. Misteln flög som en pil, träffade målet och genomborrade Balder som föll död ner. En son till Oden var dräpt och Loke hade tänkt ut mordet. (Steinsland, s. 233). Sveket var stort. Som straff blev Loke fastbunden i underjorden där en giftorm droppar gift i hans ögon. Där är han fortfarande fången. Vid Ragnarök kommer han släppas fri och leda ondskans härskaror.


Referenser:

Steinsland Gro, Ericsson Malin. Fornnordisk religion. Stockholm, Natur och kultur, 2007.


HÄR kan du läsa fler inlägg om historia.

Argumentationsfel | Del 2: Ad hominem

Argumentationsfel och logiska felslut är argument som låter bra, men som i själva verket inte alls är det. De kan vara retoriskt effektiva och medvetet användas för att manipulera människor. Argumentationsfel kan vara irrelevanta argument eller felaktigheter i ett logiskt resonemang. De leder ofta till felaktiga slutsatser.

Varför är det bra att känna till argumentationsfel och logiska felslut? Det förbättrar ditt kritiska tänkande och din förmåga att analysera resonemang och debatter. Du bli bättre på att identifiera brister och retoriska knep i information du mottar. I den här serien kommer jag gå igenom några av de vanligaste argumentationsfelen du kan stöta på i religiösa sammanhang och nu fortsätter jag med ad hominem.

Ad hominem

Ad hominen innebär personangrepp; man fokuserar på egenskaper, karaktärsdrag eller avsikter hos sin opponent och avfärdar dennes argument baserat på detta. Argumentationsfelet kan också användas om man hänvisar till en person eller en grupps fördomar, intressen eller fattningsförmåga utan att det är relevant för det som diskuteras.

Till exempel: ”Amanda är en ateist och ateister har ingen grund för sin moral – därför kan det hon säger inte tas på allvar”. Eller: ”Amanda lämnade kristendomen för att hon mår psykiskt dåligt.” Eller: ”Amanda kritiserar kristendomens renhetskultur för att hon hatar kristendomen.”


Referenser:

Hirdman, Yvonne. 2000. Till kritiken av kritiken. Häften för kritiska studier.


VoF, 2012. Argumentationsfällor.
https://www.vof.se/wp–content/uploads/2012/10/argumentationsfel.pdf (hämtad 2021–07–14).

Grøn, Arne; Lübcke, Poul; Bengtsson Jan; Prawitz Dag. 1997. Filosofilexikonet: Filosofer och filosofiska begrepp från A till Ö. Forum.

Argumentationsfel | Del 1: Halmdocka

Argumentationsfel och logiska felslut är argument som låter bra, men som i själva verket inte alls är det. De kan vara retoriskt effektiva och medvetet användas för att manipulera människor. Argumentationsfel kan vara irrelevanta argument eller felaktigheter i ett logiskt resonemang. De leder ofta till felaktiga slutsatser.

Varför är det bra att känna till argumentationsfel och logiska felslut? Det förbättrar ditt kritiska tänkande och din förmåga att analysera resonemang och debatter. Du bli bättre på att identifiera brister och retoriska knep i information du mottar. I den här serien kommer jag gå igenom några av de vanligaste argumentationsfelen du kan stöta på i religiösa sammanhang och jag börjar med halmdockor.

Halmdocka

Diskussioner förgiftas ofta genom användandet av halmdockor. Det innebär att man bygger en nidbild av någons argument för att göra det lättare att attackera. Genom att missrepresentera, överdriva och förvränga någons argument är det lättare att presentera sin egen position som mer rimlig. Halmdockor är en typ av oärlighet som undergräver en ärlig och rationell debatt, det kan leda till att fokuset i debatten skiftar från sakfrågan.

Om en opponent gör ett rimligt uttalande som inkluderar kvalifikationer, ignoreras kvalifikationerna och opponenten attribueras med mer extrema åsikter. De verkliga argumenten låtsas man inte ha hört.

Till exempel om en person säger: ”Jag tycker att vi ska diskutera hur kristendomens läror kring sex kan bli förtryckande.” En person som använder en halmgubbe kan svara med att säga: ”Varför attackerar du vår religionsfrihet? Vill du förbjuda kristendomen?”

Den som gör en halmdocka försöker pressa in andra i svartvita positioner. Att försöka lura opponenten till att försvara mer extrema positioner än de faktiskt håller är en oärlig taktik i debatter. Det är bra att identifiera taktiken när vi stöter på den.

Ett alternativ på halmdockan händer när någon försöker lura dig till att försvara en annan medlem av din grupp, vilkens idéer kan vara annorlunda än dina egna. Som ateist kan du bli konfronterad med citat från kända ateister och förväntas försvara dem som om de vore dina egna ord. Detta förnekar mångfalden av en grupp och antar att alla håller samma trosuppfattningar.


Referenser:

Språktidningen. 2015. Halmgubbe.
https://spraktidningen.se/2015/09/halmgubbe  (hämtad 2021–07–14).

Hirdman, Yvonne. 2000. Till kritiken av kritiken. Häften för kritiska studier.

VoF, 2012. Argumentationsfällor.
https://www.vof.se/wp–content/uploads/2012/10/argumentationsfel.pdf (hämtad 2021–07–14).