Gröna stjärnor

Jag är en tvivlande tempelprästinna
ensam på en vidsträckt hed

Klangen stiger ur marken som dis
och jag tittar på de gröna stjärnorna

Andedräkt mot kinden, natten
kysser mitt heta ansikte

Gröna gnistor, sprakande läppar
marken sviktar under fötterna

© Amanda Sköld


HÄR kan du läsa mer av min poesi.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s