Är det sorgligt att ex-kristna har lämnat sin tro?

Det här inlägget är inspirerat av podcasten Exvangeliets avsnitt ”Finns det en rätt anledning att lämna tron?, samt andra ex-troendes tankar i Exvangeliet community.


Är det sorgligt att ex-kristna har lämnat min tro?

Som avfälling har du valt fel väg. Du går inte längre i ljuset, utan i mörkret, och det är oerhört sorgligt. Utan Jesus är du trasig och ofullkomlig. Om du inte följer guds kall och guds plan för ditt liv, kan du aldrig vara autentiskt lycklig eller tillfredsställd. Du är en stackars tappad själ, som behöver räddas.

Rörelser som försöker påtvinga andra sin uppfattning om godhet, sanning och renhet – som tror att de äger en överlägsen ideologi, civilisation eller religion – hotar demokratin (KÄLLA). Tanken att bara en grupp får bestämma vad som är rätt, och hur människor ska leva sina liv, är totalitärt.

Att se människor som fallna eller räddade är ett binärt och absolutistiskt synsätt på människor. Det skapar en konspiratorisk gruppmentalitet, ekokammare och ett ”vi mot dem”. Kristna tillhör den ”rätta” gruppen, och de som tänker och tycker annorlunda sållas bort som fiender eller tappade själar.

Att antyda att kristendomen är den enda rätta vägen att gå i livet lägger skuld och anklagelse på avhopparen, som har har gjort ”fel” val. Som om du inte är kapabel att veta vad som är bäst för dig. Som om andra människor känner dig och mitt liv bättre än vad du själv gör. Det infantiliserar dig och ogiltigförklarar ditt beslut.

Är alla icke-kristna olyckliga och omoraliska?

Vad är det som är så hemskt med att inte vara en kristen? Antalet icke-kristna i världen beräknas vara cirka 5,8 miljarder människor. Stämmer det verkligen att alla de människorna är olyckliga, otillfredsställda, omoraliska, trasiga och sorgliga? Kan inte icke-kristna vara produktiva medlemmar av samhället och leva ett funktionellt, hälsosamt och meningsfullt liv?

De lyckligaste länderna i världen är de minst religiösa. (KÄLLA).

 I ”Journal of religion and society” Jämförde Gregory S. Paul 17 ekonomiskt utvecklade nationer relaterat till religiositet. Detta är vad han upptäckte:

Högre frekvens av tro på och dyrkan av en skapare har samband med högre frekvenser av mord,  tidig död,  infektion av sexuellt överförbara sjukdomar,  tonårsgraviditeter och aborter i det välmående demokratierna.

Statistik visar att andelen fångar som bekänner sig som kristna i USA är i genomsnitt 67,4 procent. Den ledande religiösa tron hos fångar i England och Wales visar sig också vara kristendomen, då 39,5 tusen fångar var kristna – de flesta av alla religioner. (KÄLLA och KÄLLA).

Kristendomen har orsakat korståg, religionskrig, häxförföljelser och kolonial erövring. Vissa statsvetare hävdar att det finns ett samband mellan graden av befolkningsmajoritetens religiositet och hur aggressiv landets utrikespolitik är. Religionsfriheten begränsas i samhällen där kristendomen får inflytande över politiken. (KÄLLA).

Mitt syfte med att presentera den här statistiken är att kväsa myten om att icke-kristna är omoraliska och olyckliga, samt att samhället skulle förfalla utan kristendomen. Jag är absolut inte emot kristna, eller religionsfriheten.

Det är sorgligt att vissa människor tror att vi blir olyckliga, hårdhjärtade och egoistiska utan en gudstro. Att det inte skulle kunna finnas motivation till omtanke, kärlek, generositet eller godhet utan gudomlig inspiration, intervention eller diktat.

Är mitt liv sorgligt?

Jag är oerhört stolt över att jag vågade gå min egen väg och lämna den kristna tron. Friheten här på andra sidan är fantastisk. Som ateist mår jag bättre, är en bättre människa, förbättrar min epistemologi och mitt intellekt, breddar min världsbild, är tryggare i mig själv och älskar livet mer. Att lämna min tro är det bästa jag någonsin har gjort och jag önskar att jag vågade göra det tidigare. Det är inte synd om mig. Det här är rätt liv för mig och jag vill inte tillbaka. Jag är inte fallen eller trasig bara för att jag inte är kristen.

För mig är det obegripligt att så många kristna anser att de har rätt att kalla mitt liv för mindre värdefullt. Att jag är en sorglig person med ett sorgligt liv utan ”objektiv” mening – som om den icke-religiösa meningen jag finner i livet inte skulle duga. Att jag behöver guds kärlek – som om den mänskliga kärleken jag upplever är värdelös. Räcker jag inte till precis som jag är, oavsett religion?

Jag har varit otroligt tydlig med att jag mår bättre som ateist. Ändå är det så många kristna som uttryckt att de är ledsna över att jag har lämnat min tro. Det alltså sorgligt att jag mår bättre och gör det som känns bäst för mig? Det visar på att religionen är viktigare än mig som person och mitt mående. Att man inte vill att jag ska vara mig själv, utan att jag ska anpassa mig efter kyrkans begränsade ramar.

Känslomässig utpressning

Vi som lämnar tron liknas med Bibelberättelsen om den förlorade sonen. Sonen framställs som omoralisk, rebellisk och upprorisk. Han lämnar sin familj och lever rövare ute i världen. Så småningom återvänder sonen hem igen, när pengarna tagit slut. Budskapet blir att vi som lämnar tron bara är i en fas – vi kommer att skämmas, ångra oss och komma krypandes tillbaka.

Att använda den här typen av känslomässig manipulation – skuld, skam och klander – hindrar människor från att välja fritt. Det är så sekter gör; man hotar om att dåliga saker kommer att hända om man lämnar, men om du stannar får du mening, syfte, hopp och lycka.

Inställningen att man ska be för avhoppare, att vi snart kommer krypandes tillbaka, är nedlåtande. Jag vill inte tillbaka till gud eller kyrkan. Att be för att jag ska tillbaka strider fullständigt emot min vilja. Jag vill inte bli kallad förlorad – jag vill bli respekterad för den jag är.

Medmänsklighet och demokrati

Kyrkan är en samlingsplats för de som tror på gud. Tror man inte på gud, måste det vara okej att lämna. Målet borde inte vara att så många som möjligt ska stanna, målet borde vara att vara att skapa en bra gemenskap för dem som tror på gud, utan att fördöma och misskreditera dem som lämnar eller de som ändrar åsikt. Den inställningen vore medmänsklig och demokratisk. Men utifrån mina egna upplevelser, saknas tyvärr den insikten ofta hos kristna.

Jag önskar att kristna kunde bejaka sin gyllene regel och bemöta avhoppare på samma sätt som de själva vill bli bemötta. Människors livsval är individuella, då alla har olika upplevelser, förutsättningar och behov. Alla ska få bestämma över sitt eget liv och gå sin egen väg utan att bli stigmatiserad eller dömd. Det ska inte vara ett sämre alternativ att lämna sin tro – religionsfrihet betyder också frihet från religionen.

Får religiösa inte ens tänka tanken om evangelisera för extroende och ateister? För mig är det är handlingar som spelar roll, inte tankar. Alla – religiösa som ateister eller humanister – har självklart äganderätt över sina egna tankar och önskningar. Det viktiga är bemötandet och hur vi agerar gentemot varandra. Jag skulle till exempel inte säga till religiösa i min omgivning att det är sårande att de är religiösa, eller dylikt. Det jag önskar är alltså att personer med olika livsåskådningar tänker på hur vi formulerar oss i mötet.

Helvetet

Jag brukar fråga kristna vad roten till problemet är – varför är de så ledsna över att jag har lämnat kristendomen? Det är intressant att se hur lång tid det tar för dem att säga ordet helvetet. De försöker ofta att undvika det så långt som möjligt, som om de skäms över det.

Vi har redan etablerat att du inte behöver Jesus för att vara en bra person och leva ett gott och meningsfullt liv. Det enda som återstår är att jag behöver Jesus för att undvika helvetet och komma till himlen. Det är den enda rimliga anledningen till att det är sorgligt att någon lämnar sin tro. Kristendomen handlar alltså i grunden om belöning och straff.

Kristna som känner sorg inför andras eviga straff, borde tänka över sin egen moral. De väljer alltså att dyrka en gud som har satt upp ett sådant system. Det är omoraliskt att se icke-troende som människor som förtjänar att brinna i helvetet bara för att vi inte tror på gud. Det är sorgligt att se religiösa offra sin humanitet och sin empati för religionen. Du kan inte känslomässigt överleva om du känner empati och kärlek inför människor som kommer brinna i helvetet eller slaktas i Armageddon. Vi talar om flera miljarder människor. 

Ett stort problem med helvetet är det inte finns konsensus hos religiösa om hur himlen och helvetet fungerar, vilka som hamnar vart, eller om dessa platser finns över huvud taget.

Kristna har sagt till mig att inte alla ateister kommer till helvetet, och att inte alla kristna kommer till himlen. Kristna har sagt till mig att helvetet inte ens existerar. Kristna har sagt till mig att vi människor inte har fri vilja att bestämma vart vi kommer att hamna efter döden – utan att gud bestämde våra öden redan innan vi föddes, och att vi inte kan ändra på hans plan. Kristna har sagt till mig att jag är mer gudfruktig nu som ateist, än förut när jag var kristen, och att jag därför kommer att komma till himlen. Kristna har sagt till mig att vad som händer efter döden inte är viktigt eller relevant, eftersom ingen ändå vet vad som kommer att hända.

Himlen och helvetet borde vara den viktigaste frågan i kristendomen, då det handlar om en evighet av tortyr eller glädje i ett paradis. Men eftersom kristna inte kan komma överens om den här frågan, så spelar det uppenbarligen ingen roll om jag är ateist eller kristen – ingen vet ändå vad som kommer att hända mig. Kanske visar det sig att kristendomen är falsk och att asatron är sann. Kanske hamnar jag i Folkvang, Valhalla eller Helheim efter döden. Det enda vi vet med säkerhet är att vi har det här livet. Och jag tänker leva det till fullo.

Om känslomässig utpressning:

Var jag aldrig en ”riktig” kristen? Förnekar jag sanningen? Har jag ingen grund för min moral? Tycker jag att livet är meningslöst? Och vad betyder egentligen ”ateism?” HÄR kan du läsa alla blogginlägg i serien ”Vanliga fördomar om ateister”. 

5 reaktioner till “Är det sorgligt att ex-kristna har lämnat sin tro?

  1. Problemet du möter är folk som kallar sig kristna, men inte förstår vad Paulus säger om att godta olika åsikter. De skrämmer bort andra. (Rom 2:17ff) handlade på Paulus tid om judar och Skriften. Idag passar det in på vissa kristna och Skriften. De som säger: ”Det är vi som vet!”

    (Rom 2:14ff) kan vara en positiv beskrivning av sådana som du. Läs även (Rom 14:1ff, 15:7). Paulus kallar de andra ”svaga i tron”. Sådana kan ändå vara brinnande (ivriga) i tron, men de saknar den rätta insikten (Rom 10:2). Ett starkt samvete – och kanske lite självsäkert – är en stark tro.

    Paulus tycks mena, att hedningarna skall glädjas. När de lyssnar till sina samveten, möter de Gud – såsom vi är i stånd att uppfatta Honom. Den förmågan varierar beroende på begåvning, erfarenhet och annat. Men då har vi vår egen Lag (Rom 2:14). Då har du din alldeles egna Herre (Rom 14:4), ditt eget Samvete, som är Guds röst och Ord. Utan Gud har de andra bara bokstaven.

    Du har alltså inte lämnat din tro (på Samvetet), som är Gud, du har lämnat deras tro på bokstaven och lagen. Lagen som inte är Gud. Enligt Paulus är Lagen, bokstaven, bara lite halvdana änglars ord (Gal 3:19f).

    Samvetet är enligt Paulus Kristus i dig, och då blir Jesu ord inte längre dunkla, utan helt begripliga (Joh 14:20, 15:2,4,5,6,7). Gud är en, men Kristus är människan, och skulle just nu kunna vara sju milliarder. Fast alla har ju inte honom i sig. Fast är Fadern och Sonen ett, så är vi ändå rejält polyteistiska, med var sin Herre, precis som Paulus säger (Rom 14:4).

    Då får inte åter bygga upp tron på Lagen, bokstaven (Gal 2:18). Bibelkommissionen är dessutom bara förmedlare av de tvivelaktiga änglarnas ord (Gal 3:19).

    Ängel betyder budbärare. Orden är budbärare. Bibelkommissionen skriver lärda utläggningar om hur osäkra de är på betydelsen av många ord i Bibeln.

    Gilla

  2. Hej Amanda!
    När jag läser ditt inlägg får jag en uppfattning om att du har hängt med helt fel kristna som inte känner Jesus personligen.
    Dem kristna du har mött är religiösa människor, som tror men som inte känner frälsaren personligt. Och jag tror inte att du har mött Gud på riktigt. Att gå till kyrka ska vara en längtan, de ska de vara varje gång man nämner namnet Jesus. De ska kännas som att du älskar han så mycket att du inte kan leva en enda dag utan honom. De ska finnas en känsla av kärleks längtan till att vara i hans närvaro. Inte för att du måste men för att du verkligen vill av hela ditt hjärta. När man får en uppenbarelse om korsets mening blir allt en helt nytt liv.
    Och för att de han gjorde på korset för oss människor. Finns ingen som kunde göra. Och självklart förstår du inte varför Jesus dog på korset för männskligheten.
    Detta är vad evangeliet säger: Fadern och sonen lever i ett paradis i en annan dimension som inte vi människor känner till i en annan värld. Men allt var planerat innan denna världens skapelse.
    För att göra en beskrivning av skapelse så kort och enkel så möjligt så ska jag beskriva snabbt varför Jesus var tvungen att komma för att dö som ett offer för oss människor. Och jag ber att du kommer få en uppenbarelse inte bara i dina tankar men att de ska gå ner till ditt hjärta så du förstår vilken stor kärlek Gud har för oss människor. Och vad Gud har gjort på korset för oss människor. Bilden här är varför såg han ner på oss och tänkte på oss han som är så allsmäktig? Han kan få vad han vill han kan göra vad han vill men han valde oss. Man tänker hade han inget viktigare för sig?
    Gud är en perfekt Gud, han är en helig, och en Gud som har all makt på himlen och på jorden och i hela universum. Och när vi skapades så skapades vi perfekta som Gud och till hans avbild, och vi kunde ha en gemenskap med Gud men så fort synden (När Adam och Eva åt från frukten) kom in i bilden så tappade vi vår förmåga att vara i gemenskap med Gud och blev dödliga. Så Gud fick komma på ett nytt sätt att ha gemenskap med oss människor och de är genom utgjutelse av blod. Alltså blod är liv (andligt synvinkel) och blod behövde bli utgjutet för att människa ska bli renat inför Gud. Jag tar det en gång till. Blod renar oss människor och inte vilket blod som helst utan de ska vara blod från lamm eller dem djuren Gud nämner i de gamla testamentet som är rent. Som offrades på ett altare (Detta är Guds natur, andlig natur) om man vill tro det eller ej. Som sagt så är de inget vi kan ändra utan Gud han är densamma igår, idag och i all evighet. Svårt för oss att förstå det. Men de är sanningen och när vi läser bibeln lär vi känna honom och få en förståelse för saker vi inte visste om.
    Om du läser hela de gamla testamentet så märker du säkert att de är mycket människor som dör, på grund av att Gud utvalde Israel för att leva i en gemenskap med Gud han separerade dem och gav dem en lag att följa för att dem skulle kunna leva i renhet så att dem kunde ha gemenskap med Gud. Och därför var människor tvungna att dö för att inte påverka israeliterna och får dem att synda mot Gud, genom andra Gudar som dessa andra människor oftast dyrkade. Många djur och människors blod blev utgjutet och lagen skapades då, för gemenskapen med Gud skulle förvaras o.s.v. Och allt är p.g.a att Gud är så helig och så perfekt att vi behövde blod utgjutelse för att bli renade i guds syn och kunna ha gemenskap med honom. Men under den tiden då Gud höll på att lära ut lagen genom Moses så började han förstå att de var svårt för israeliterna att följa Guds lag och göra som han säger. Så han tänkte ut ett nytt sätt för hans folk att bli renat. Och de blev prövningen han satte Abrahams för och abrahsm klarade prövningen och de var lydnad och kärlek till Gud. När Gud såg hur mycket Abraham älskade Gud att han var villig att offra sin enda son för honom, då insåg Gud att om en människa är villig att offra sin son för mig, då är jag villig att offra min son för hela mänskligheten.
    Och Jesus kom ner som ett vanligt barn växte upp och började undervisa om de nya förbundet innan han gick till korset helt frivilligt för att slaktas för oss som ett slaktat offerlamm. Han kommer från himmlen helt ren utan synd alltså helt perfekt och höll hela lagen medan han levde bland människorna utan att klaga och därför kunde han ta allting på sig, för han var ren som ett offerlamm i honom fanns inga synder.
    Och då fick vi tillbaka vår gemenskap med Gud igen som vi hade från början med Gud genom Adam och Eva. Men den här gången är de inte bara israeliterna utan alla får chansen att komma till Gud. Mer grundlig teologi kan du själv läsa om i gamla testamentet. Alla får tillhöra Gud genom Guds nåd. Så ingen tvingade Jesus att gå till korset utan han gick ditt för att vi skulle kunna få tillhöra Gud i kärlek. Säg mig vilken Gud går och blir pinad och förnedrad och krossad för att han tänkte på oss och vår gemenskap med den levande guden. Detta är ingen religion utan en relation.
    Jesus undervisade också hur de nya förbundet skulle gälla i 3 års tid till sina 12 lärljungar. För att sprida de glada budskapet till alla som ville ha gemenskap med Gud. Inget är tvunget. Men självklart den som inte tar emot jesus finns bara en annan utväg. Och de är de Gud ville rädda oss ifrån för han skapade inte helvetet för människor utan den skapade han för lucifer. (Satan)
    Efter de förbundet är vi fria från lagen och behöver inte tjäna Gud genom köttet tvätta oss och be uppe på något berg utan nu har vi fått anden som Guds gåva att kunna ha gemenskap med honom genom att han fyller oss med sin kärlek och kraft att kunna leva de kristna livet utan så stor ansträngning som i Moses förbund. Och därför kan vi leva i frihet och veta att Gud är här för oss. Han utgav sin enda son för att han skulle slaktas för vår skulle så att vi kunde få ha en gemenskap och en riktig relation med Gud. Visst är de häftigt? Om du inte får tankar om hur man ska tro på Jesus att han verkligen har dött på ett kors för våra synder och de min vän kan vi ta en annan gång. God bless! 💞

    Gilla

    1. Oj! Det är väldigt allvarliga anklagelser av dig, att de tusentals kristna i pingstkyrkan, elimkyrkan, EFS, svenska kyrkan, frälsningsarmén, Daniel Alm, Joel Halldorf, Stefan Gustavsson, och andra ledare och teologer inom kristenheten, samt andra kristna jag har läst, följt och även träffat, är ”fel kristna” som inte känner Jesus personligen. Menar du att alla dessa människor ljuger? Har du skrivit detta till exempelvis Daniel Alm – att han inte har mött Jesus?

      Vad får dig att tro att jag inte har hört evangeliet? Varför ber du inte om samtycke innan du predikar för totala främlingar?

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s